Ölhunden – Öltips och ölrecensioner

Ölhunden är en sida som recenserar öl på ett enkelt och kortfattat sätt samt sammanställer andra ölrecensenters betyg för att få fram ett medelbetyg.

archive.php

Porter/stout

Amager Colocoff (Vintage 2010)

Varunummer: -, Flaska 375ml, 115:90:-kr, Alkoholhalt: 12%

Ölhundbetyg

8

Ännu en gamling som legat och tryckt i källaren länge. 8 år för att vara mer precist tror jag. Amagers Colocoff har allt som en charmig högkvalitetsöl från ett litet hantverksbryggeri kan ge. Robust 375 ml-flaska (grön dock) med grimma och naturkork som kräver korkskruv, prydlig stämpel på korken samt genuin och matnyttig info på etiketten. I och för sig kan man sakna info om vilken humle, malt eller kaffe som använts men när det gäller en sån här öl känns humlen ganska sekundärt. Innehållet är en stor och maffig imperial stout på 12% med kaffe från Kenya och som legat 28 månader på whiskyfat från Stranahan, Denver.

Utseende: Ölet är nattsvart och oljigt och den lilla skumbildning som blir försvinner snabbt utan ett spår.

Doft: Hypnotisk med en fet mix av mogen whisky, mörk choklad, kaffepralin och lagom soja samt lite portvin.

Smak: Söt och lite bränd med mörk bitter choklad, kryddigt kaffe och värmande whisky.

Mun: Kroppen är stor, kolsyran är låg och texturen oljig.

Ett öl som svarat bra på lagringen och säkerligen hade pallat de extra två åren till bäst före-datumet 2020 som Amager satt. Kul lagringsobjekt! Tyvärr tycker jag man ser sådana här öl mer sällan nu för tiden.

Mer info om Amager Colocoff (Vintage 2010):

Porter/stout

HaandBryggeriet Akevitt Porter

Varunummer: 11641, Flaska 330ml, 39.90kr, Alkoholhalt: 7%

Ölhundbetyg

8

En starkare fatlagrad porter från norska HaandBryggeriet som dök upp första gången i början av 2010 och verkar ha varierat i alkoholstyrka med en topp på över 10% för att nu ha landat på mer modesta 7%. Grundölet är en kraftigare porter som, enligt importören AMKA, sedan fått ligga på relativt små inhemska akvavitfat i två månader.

Utseende: Mörkbrun/svart och utan bottensats. 2-3 fingrar högt brunt skum som lämnar vissa rester efter sig.

Doft: Lite kryddig doft med rostade toner av mörk choklad och lakrits med en spännande mix av viol och akvavit. Något känns även lite lätt rökigt. Eller rättare sagt som torv/peat.

Smak: Rostad och söt med betoning på lakrits med bakomliggande choklad, men också en lite druvigt syrlig fruktighet och kryddig alkoholton från akvavitfatet. Även här lite viol.

Mun: Medelstor kropp med lite mjukt kittlande kolsyra och oljig textur.

Till en början känns den lite väl lakritsstinn, vilket är en smak som ofta dyker upp i stouts och porters och som jag fått mer och mer svårt för. Men så växer den till ett riktigt snyggt öl med bra avvägning på fatlagringen. Akvavitfatet är tydligt men ändå lagom och ger en intressant kryddighet med bara lätt känning av alkohol i avslutet.

Mer info om HaandBryggeriet Akevitt Porter:

Porter/stout

Electric Nurse Dark Skull (Feat. Victor Brandt) Imperial Coconut Stout

Varunummer: 31055, Flaska 330ml, 39:70kr, Alkoholhalt: 10.7%

Ölhundbetyg

7

  1. Hej allihopa! Back from the dead…

…with a dark skull! Såg en för mig ny imperial stout från Electric Nurse på mitt lokala bolag och tänkte att den kunde vara kul att prova då det var oerhört länge sedan jag drack ett öl från denna bryggarduo. Och så fick jag den helgalna idén att jag skulle testa senaste uppdateringen av wordpressappen och här är vi nu…

Texten på baksidan av flaskan pratar om att en “bas/gitarrspelande ölfantast” som heter Victor samarbetat med “hårdrockaren Peter” (Electric Nurse) samt att resultatet blev denna stout som ska påminna om bandet Entombed ADs tyngd. Tänk att någon skulle välja att referera till Entombed AD istället för enbart Entombed idag! Jaja…

Det är i alla fall en imperial stout bryggd med kokos, havremalt och kokossocker utöver de mer basala ingredienserna. Styrkan ligger på 10,7%. Ölet är bryggt hos Dugges.

Utseende: Etiketten ser lite småbilligt rockig ut. Ölet är kolsvart med lite brunt i kanten och jag får slå det ganska hårt för att bygga upp ett finger högt brunt krämigt skum. Ser fint ut! Inga jobbiga klumpar i botten.

Doft: Rejäl sötma med chokladsås, nybryggt kaffe, kokos och lite bläck/tusch.

Smak: Söt och rostad med choklad, lakrits, bläck, kokos och lite mörk sylt.

Mun: Stor kropp med mjuk och oljig textur med låg kolsyra. Som en efterrätt.

Yeah! En söt och mullig efterrättsstout med låg kolsyra och markerad sötma. Positiv överraskning och tankarna går åt vissa stouts från De Molen, Omnipollo och Monks/Charles Cassino. Markerad sötma, men med en fin grundsmak och förhållandevis drickbar. Åttan är nästan där.

Mer info om Electric Nurse Dark Skull (Feat. Victor Brandt) Imperial Coconut Stout:

Porter/stout

Sierra Nevada Barrel-Aged Imperial Stout 2015

Varunummer: 11007, Flaska 750ml, 209kr, Alkoholhalt: 12,9%

Ölhundbetyg

8

Sierras imperial stout Narwhal som fått ligga på Kentucky Bourbon-fat. Väldigt limiterad och eftertraktad. Väldigt dyr. God?

Utseende: Kolsvart och oljig med ett kort kompakt brunt skum. Snyggt!

Doft: Tydlig bourbonkaraktär med whisky/bourbon, kokos och ett drag av dillchips som jag ofta tycker mig känna i vissa unga bourbonfatlagrade stouts. Sedan kommer de klassiska stoutdofterna som lakrits och mörk choklad med lite svett trä. Det är lite hett och spetsigt men välgort.

Smak: Söt och rostad med stor betoning på lakrits och bourbon. Chokladsås och soja, aningens vinösa drag av mörk frukt och med tempereringen så kommer en ton av bläck/tusch fram. Markerad beska blandar sig med bourbon/alkohol, men även om alkoholen är märkbar så känns den förhållandevis dold/integrerad.

Mun: Stor fyllig munkänsla med mjuk kolsyra och kladdig/krämig textur.

Ett mycket välgjort och lyxigt öl för stilen. Ändå kan jag inte låta bli att tycka att det blir lite för mycket lakrits för min del, och jag tror att lite ålder, säg en 3-4 år, hade kunnat balansera ut lite av alkoholen och fatlagringen och kanske släppt fram lite mer choklad. Hantverket är tydligt dock.

Mer info om Sierra Nevada Barrel-Aged Imperial Stout 2015:

Porter/stout

Mohawk Whiteout Stout 2012 (lagrad 4 år)

Varunummer: 11314, Flaska 500ml, 34.90kr, Alkoholhalt: 9.7%

Ölhundbetyg

8

Mohawks Whiteout Stout som bryggs för vintersäsongen varje år lanserades första gången 2012. Idag kommer den på 33cl flaska, men då var det en frikostig halvliter som gällde. Jag tog chansen att se hur den lagras och ställde en flaska i källaren. Bäst före datumet är 130913, så den har alltså nästan precis 4 år på nacken idag.

Flaskans etikett säger: “Den har bryggts med nio maltsorter, honung och rörsocker. Engelsk, tysk och amerikansk humle har använts vid bryggning och lagring. Jäst med amerikansk alejäst.”
Den bryggs hos Slottskällans.

Utseende: Mörkbrun/svart och grumlig med jästklumpar i botten. Stort tjockt brunt skum.

Doft: Intensiv och rikt rostad doft med massa mörk choklad och espresso, men också pumpernickel och lite läder, grapefrukt och svarta vindruvor.

Smak: Lagom söt med en bra uppvägning av mörk bitter choklad med lite lakritsrot och en uppfriskande ton av grapefrukt och druvjuice även här. Mörk kakao och espresso i en träigt bitter och lång eftersmak.

Mun: Stor kropp med mjuk kolsyra och oljig textur.

En mycket trevlig stout som definitivt har blivit lite lyxigare på fyra år utan att för den sakens skull tappa i pigghet. Lite mjukare och med mer sammansatta smaker, men utan någon känning av alkohol eller spetsiga humletoner. En imperial stout som (idag) känns både mogen och lyxig samtidigt som modern och kaxig. 4 år gjorde den gott, men jag kan inte låta bli att undra om ett till hade gjort den snäppet bättre.

Mer info om Mohawk Whiteout Stout 2012 (lagrad 4 år):

Porter/stout

Yo-Ho Tokyo Black Porter

Varunummer: 11509, Burk 350ml, 35.90*kr, Alkoholhalt: 5%

Ölhundbetyg

7

Japansk porter på burk som dök upp i augustisläppet på Systembolaget. Jag vet inte mycket om vare sig bryggeri eller öl, men bryggeriet säger själva så här:
“The complex chocolate and roast flavours of dark specialty malts are combined with a floral and slightly spiciness from Perle hops.”

Utseende: Ogenomträngligt mörkbrun/svart med en aning grums i botten samt ett två fingrar högt finbubbligt ljusbrunt skum som lämnar lite spridda rester.

Doft: Rostad och lite söt och “köttig” doft med choklad, mörkt rågbröd, charkuteri, lakritsrot och en lite störig ton av vax/stearin.

Smak: Söt och rostad med kaffe, choklad, mörkt bröd, sötlakritslakrits och lite syrlighet av mörka bär och citrus. Avslutet är lite pepprigt bränt kaffebittert och eftersmaken är en smula platt och har en lite dov ton av plast.

Mun: Medelstor kropp med mjuk kolsyra och oljig textur.

En ganska bra porter som har fina rika maltiga smaker men samtidigt håller sig rätt mjuk och len. Om det bara inte var för den störiga tonen av vax och plast som ökar med temperering och stör helhetsintrycket så hade jag nog kunnat bli riktigt förtjust i den, men nu stannar betyget på en positiv men lite försiktig sjua. Rätt så gott, fast med anmärkelser.

FLER OM :
Torrhumlat.se
Portersteken.se 

 

* Pant tillkommer

Mer info om Yo-Ho Tokyo Black Porter:

Porter/stout

3 Fonteinen Zwet.be

Varunummer: 11510, Flaska 330ml, 39.90kr, Alkoholhalt: 7%

Ölhundbetyg

7

3 Fonteinen är, som de flesta kanske vet, mer kända för sina fantastiska lambiks. Därför är det med ett höjt ögonbryn och ett öppet sinne jag närmar mig denna belgiska porter. Bryggd hos De Proef med Vete-, Maris Otter- och Karamellmalt och sedan fermenterad med både alejäst och “lambikjäst” för att ge den en syrlig twist.

Utseende: Ogenomträngligt grumlig mörkbrun/svart vätska, toppad av ett två fingrar högt fluffigt kompakt ljusbrunt skum som lämnar rester.

Doft: Lite surt bränt murket trä med lite mer runda rostade toner av mörkt bröd, nybryggt kaffe och bara en gnutta choklad. Bretten ger en udda twist till de annars rätt så bekanta rostade malttonerna, men det blir en ganska så intressant mix.

Smak: Innan ölet fått luftas och tempereras är det en rätt så svårt sur och rostad smak man får med blött trä, aska, sträva tranbär, citron och nybruten kvist. Men efter en stund så mjuknar smaken och släpper fram choklad, kaffe och lite karamell, men den smått syrliga/sura tonen av citron släpper aldrig taget. Torrt strävt avslut. Schizofrent, men intressant och ganska gott. Om man nu är en sån som är öppen för dessa smaker från början och kan tänka sig att de får mötas.

Mun: Medelstor till något lättare kropp med mjuk kolsyra och krämig textur som avslutar strävt och torrt.

Det här är svårt. Men samtidigt väldigt spännande och välgjort. Personligen brukar jag inte gilla sådan här typ av sträv syra i mörka öl av något slag, men här går det inte riktigt att bortse från vilka det är som gjort just det här ölet och det blir verkligen två världar som möts med någorlunda jämt skägg. Jag rekommenderar dock starkt att man låter ölet få tempereras innan man dricker det. Först var det bara en sur och jobbig porter, sedan blev det plötsligt en väldigt spännande porter, för att till sist mer kännas lite som en lambik som mixats med en porter. Pluspoäng för kvalitet i kombination med experimentlusta.

Bäst före: 21/11-16

FLER OM Zwet.be:
Mankerbeer.com
Beer-naise.se
Skrubbe.com
Beerwithus.se

Mer info om 3 Fonteinen Zwet.be:

Porter/stout

Poppels Projekt 002 Russian Imperial Stout

Varunummer: 89720, Flaska 330ml, 29.90kr, Alkoholhalt: 8.5%

Ölhundbetyg

7

Poppels senaste öl i deras “project-serie” är inget mindre än en imperial stout på nätta 8.5%. En testbrygd av ölet vann diplom för bästa öl i kategorierna “Stout” och “Imperial Stout” på senaste upplagan av Porterfestivalen i Göteborg. Så här säger bryggeriet om ölet:

“Här är det inte mindre än sju maltsorter som samsas. Viktigast är rostat korn (ger ton av rostat kaffe), chokladmalt (ger chokladton) samt svartmalt (ger bränd ton).”

Jag noterar även att det använts lite vetemalt. Vilken humle som gått i är oklart.

Utseende: Svart och grumlig med ett stort tjockt brunt skum som sakta pyser ihop likt en punkterad sufflé utan lämna rester på glaset. Flaskdesignen är som vanligt stilren och snygg. Jag vill passa på att applådera Poppels för sina exemplariskt pedagogiska och informativa etiketter.

Doft: Härligt rostad doft med pumpernickel, choklad, nybryggt kaffe och bastuträ. Även lite bittrare toner av lakrits och örter dyker upp.

Smak: Söt och rostad med sötlakrits, kaffe och mörk choklad. Smaken börjar väldigt sött och mjukt för att snabbt gå över mot det bränt bittra med beska örter och trä. En vag hint av röda bär och plommon tittar fram också. Tilltagande örtig beska som ligger kvar länge och blir till slut lite påfrestande och det börjar smaka bläck i munnen. Alkoholen värmer en smula.

Mun: Medelstor kropp med stor och mjukt fyllig kolsyra som inte riktigt får den uppbackning den behöver av vätskan och helheten känns lite tunn.

Snygg stout som lider av några små detaljer. Den alldeles för bläckiga beskan och den lite “ihåliga” kroppen. Frågan är om det är detaljer som några år i källaren skulle släta ut? Får bara beskan lugna ner sig lite blir det nog ett kliv upp i alla fall.

Mer info om Poppels Projekt 002 Russian Imperial Stout:

Porter/stout

Evil Twin Christmas Eve at a New York City Hotel Room [2013]

Varunummer: 11351, Flaska 355ml, 30.50kr, Alkoholhalt: 10%

Ölhundbetyg

7

Man kan nästan se hur Jeppe Jarnit-Bjergsö AKA Evil Twin och Mikkellers tvillingbror sitter och gråter i sin öl och saknar sin familj (som jag uppriktigt sagt inte vet om han har) på ett hotellrum i New York under julen för att han måste vara där och jobba. Snyftande, hulkande och med snoret rinnande ner i mustaschen sätter han sig ner och skriver receptet till denna imperial stout medan han lyssnar på Blue Christmas med Bright Eyes.
Ölet har innan 2011 bryggts hos De Molen men bryggs numera hos Two Roads Brewing i Brooklyn. Importeras av Galatea.

Utseende: Mörkt brun/svart och lite viskös med ett tre fingrar högt tjockt gräddigt brunt skum som lämnar tjocka spräckliga rester efter sig. Snyggt!

Doft: Mörk choklad, rostad havre och tjärpastil/lakrits med melass och lite peppriga toner av läder, tobak och malört. Aningens hård alkohol kikar fram som påminner om spritpenna. Doften mjuknar och sätter sig med lite temperering och luftning och blir genast brödigare och behagligare.

Smak: Söt och rostad, nästan lite bränt maltig smak med mörk choklad, lakrits och mörkt bröd samt en aningens vinös ton av mörk frukt. Robust örtig beska med drag av malört. Hög sötma och beska, men ändå behagligare än doften först ville få det till, och alkoholen sticker inte ut på samma sätt här, även om den hettar lite i halsen efter ett tag.

Mun: Stor kropp med mjuk krämig kolsyra och oljigt klibbig textur.

Mörk choklad och lakrits med lite kryddigt bördiga toner är ledorden i denna robusta men ändå ganska lättdruckna imperial stout. Lite heta och spretiga toner som nog gärna får lugna sig med 1-2 års lagring. Personligen föredrar jag varianter som inte har så mycket lakrits och malört i sig och den här kommer precis undan med att jag tycker det är på den goda sidan. Ett tips är att köpa några och gömma i källaren ett par år.

Flasktappad: 08/23/13

Mer info om Evil Twin Christmas Eve at a New York City Hotel Room [2013]:

Porter/stout

Sierra Nevada Narwhal Imperial Stout

Varunummer: 11949, Flaska 350ml, 38.90kr, Alkoholhalt: 10.2%

Ölhundbetyg

7

Sierra Nevadas senaste imperial stout är en robust svart liten sak på 10,2% och 60 IBU. Bryggd med maltsorterna Two-row Pale, Caramel, Chocolate, Honey, Carafa, Roasted Barley och bitterhumlad med Magnum och Challenger samt aromhumlad med Challenger.

Utseende: Kolsvart med lite brunröda kanter och ett 2-3 fingrar högt kompakt brunt skum som lämnar spretiga rester. Flask- och etikettsdesign är, som oftast med Sierra Nevada, top notch.

Doft: Rostad och rätt så “bläckig” doft med en lite het ton av spritpenna, svett trä och bittra örter i fören och vinösa toner av choklad, bränt kaffe och skogsbärssylt bakom.

Smak: Rostad/bränd smak med viss sötma och toner av mörk choklad, salmiak/lakrits, bränt kaffe, lite mörka torkade frukter och en rejäl portion beska örter.

Mun: Större munkänsla med mjuk krämig kolsyra och oljig textur.

Drar tankarna lite åt Brooklyns Black Chocolate Stout. Tonen ligger på mörk choklad och lakrits med hög örtig beska med en rätt så snygg vinöst syltig bärighet i bakgrunden. Lite för mycket spetsig alkohol i doften och bläckig bitterhet i smaken som kanske kan lugna sig något med lagring. Lite ruffig men trevlig “vardags-imperial stout” som inte riktigt har finessen för att tempereras och luftas för mycket.

Mer info om Sierra Nevada Narwhal Imperial Stout:

Porter/stout

Sigtuna Bourbon Imperial Stout

Varunummer: 11946, Flaska 330ml, 59.90kr, Alkoholhalt: 10.5%

Ölhundbetyg

6

Mattias Hammenlind lämnade Sigtuna och bryggaren Emil Lindén fick ta ett steg fram. Och här har han tagit sig an ett riktigt eldprov i form av en imperial stout lagrad i fem månader på bourbonfat från amerikanska Blanton’s Bourbon. Grundölet är bryggt med pilsnermalt, karamellmalt, rostat korn, chokladmalt, biscuitmalt samt havremalt. Enligt Sigtunas hemsida är “humlet av klassisk engelsk typ som blandats med modern nya zeeländsk Pacific Gem”. Och så har man pytsat i muscovadosocker och honung också.

Utseende: Svart med bruna kanter och minimalt med skumbildning som mest lämnar en ring utmed ytan och bruna prickar på glaset. Snygg och elegant förpackning annars, med guldpapperssigill över kapsylen och stilren mattsvart kartong. Mycket snyggt.

Doft: Tydlig fatkaraktär med ek, soja choklad och, som det ibland blir med bourbonfatlagring har jag märkt, dillchips. Alkoholen sticker igenom en aning. Lite övertydligt och enkelspårigt men helt ok.

Smak: Som ryktet har föregått den här så är smaken fårvånansvärt tunn med lite lakrits, soja och choklad med spetsig alkohol i avslutet. Den saknar den mulligt rostade kroppen som sådana här öl behöver för att orka leverera fullt ut. Annars är det inte något större fel på smakerna. Efter lite luftning blir det nästan avslagen julmust i eftersmaken dock.

Mun: Medelstor till lättare med låg till ingen kolsyra och oljig/slick textur.

Synd, men Sigtuna har fortfarande lite att lära när det kommer till fatlagring. Det är dock bättre än exempel som gått för långt, som Nøgne Øs Sunturnbrew och Slottskällans fatlagrade Imperial Stout. Där blev ölen stickiga med tanniner och surt trä, men här blir det istället bara lite för lent och mjäkigt. Och med det menas inte att jag tycker att sådana här öl måste vara aggressiva, men i det här fallet känns det som att vissa komponenter fallit bort. Tyvärr blir utseendet den stora behållningen för det här ölet.

Bäst före: 2015-09-20
Batch 598

Mer info om Sigtuna Bourbon Imperial Stout:

Porter/stout

Electric Nurse Underbar Jul Vinterporter

Varunummer: 11325, Flaska 500ml, 27.40kr, Alkoholhalt: 4.2%

Ölhundbetyg

7

Den ölbryggande Elektrikern och Sjuksköterskan är tillbaka, och denna gång med två “julöl”. Den första av de två som jag recenserar blir denna porter i mer brittisk stil på 4,2%. Etiketten säger:

“Bryggd med pilsnermalt, karamellmalt och en massa chokladmalt. Sparsamt humlad med Centennial. Vi har valt att låta ölen vara ofiltrerade för att bibehålla så mycket smak som möjligt. Förvaras bäst mörkt och svalt fram till servering.”

Och så är ölet i sedvanlig ordning bryggt hos Dugges.

Utseende: Mörkt brun som drar åt svart med klar vätska. Skummet är ljusbrunt och kompakt med små bubblor.

Doft: Mulligt rostad doft med mörk choklad, mörkt bröd, nybryggt kaffe och lite bränt trä och aska. En aning av syrliga röda bär letar sig igenom allt det svarta också.

Smak: Rostad och rätt så torr med svart kaffe, kakao och en lite bärig syrlighet med drag av lingon och tranbär. Träigt och lite askigt beskt avslut och lite grynigt kaffe och kakao i eftersmaken.

Mun: Lättare kropp med mjuk kolsyra. Len och lite vattnig textur.

En rätt så torr och lätt porter fast med en mycket trevlig “rostning”, framförallt i doften, med drag av kaffe och mörk choklad samt en gnutta sträva bär. Okomplicerad och lite tunn, utan att det stör för mycket. Ett snyggt och bra vardagsöl som jag gärna dricker igen.

Bäst före: 2015-04-14
T: 222

Mer info om Electric Nurse Underbar Jul Vinterporter:

Porter/stout

Beer Here SOD

Varunummer: 1597, Flaska 500ml, 41.90kr, Alkoholhalt: 7.5%

Ölhundbetyg

7

Baltic porter från danska nomadbryggaren Christian Skovdal a.k.a. Beer Here. Ölet bryggs hos De Proefbrouwerij i Belgien och är för tillfället rankad som nummer 12 på Ratebeers lista över världens bästa Baltic Porters.

Utseende: Grumligt mörkbrun/svart med ett tjockt gräddigt bubbligt brunt skum som lämnar ett nätmönster efter sig. Snygg!

Doft: Tjäriga röktoner som blandar sig med söta och salta toner av karamell, soja, salmiak/tjärpastill, kryddhylla och bara en nypa choklad och kaffesump. Till en början är det en rätt så kärv och svår doft, men den mjuknar något eftersom och slutar med ett trevligare betyg.

Smak: Söt och lite bränt rostad med choklad, kaffe, tjära, lakrits/salmiak, trä och beska örter.

Mun: Len och mjuk munkänsla med lättsam mjuk kolsyra och en slick textur. Lite tunnare än väntat dock och jag förväntar mig lite mer stabilitet från ett öl på 7,5%.

En robust porter i både doft och smak men med en förvånansvärt mjuk och lätt kropp/munkänsla. Mycket salta nästan rökiga toner gör den tillsammans med karamellig och chokladig sötma lite spretig till en början och jag gillar den bäst när två tredjedelar är uppdruckna och den har fått lufta sig. Kan nog funka bra till en blandtalrik med ostar och charkuterier.

Bäst Före: 30-07-16

Mer info om Beer Here SOD:

Porter/stout

Mikkeller Beer Geek Vanilla Shake

Varunummer: 11906, Flaska 330ml, 58.90kr, Alkoholhalt: 13%

Ölhundbetyg

9

Mikkeller drar sin Beer Geek-serie ett steg till och bostar sin havrestout till 13% och slänger i både kaffe och vanilj. Låter det gott? Tro fan det.

Utseende: Kolsvart och tjock likt chokladdryck med ett mjukt kompakt gräddigt brunt skum som lämnar snygga rester. Riktigt snygg etikett också. Top notch!

Doft: Söt mjölkig choklad med massa vanilj samt espresso. Luktar som en choklad/kaffedrink!

Smak: Liknande smak fast kaffe och choklad ligger mer i förgrunden med en grynig och fint rostad karaktär. Alkoholen är förhållandevis mjuk med tanke på de 13%. Vanilj, kaffe och mjölkchoklad skapar en riktig desertupplevelse men så smyger även lite grapefrukt in och bryter av med lite syrlighet så att det inte blir alltför murrigt och sliskigt. Både rik och frisk. Skitgott!

Mun: Stor krämig och lyxigt len munkänsla med mjuk kolsyra. Precis lagom kladdig och krämig.

Spektakulär och ytlig på ett sätt men vad gör det när det är så här gott? En lyxig, krämig och söt långsippare som sitter som en smäck efter maten. Ta en kaka till vetja!

Mer info om Mikkeller Beer Geek Vanilla Shake:

Porter/stout

Omnipollo Hypnopompa

Varunummer: 11919, Flaska 330ml, 138kr, Alkoholhalt: 11%

Ölhundbetyg

8

Henok Fentie och Karl Grandin, som utgör team Omnipollo, åkte ner till det lilla men välrenommerade Holländska bryggeriet De Molen för att brygga en stor och oljig imperial stout “with a twist”. För utöver de mer vanliga ingredienserna rostad malt, vetemalt, humle, jäst och vatten så hade man nämligen släpat med sig en massa marshmallows samt Tahitiska vaniljbönor.

Ölet dracks från flaska på Bishops Arms Folkungagatan och kostade då 138:-.
Lanseras på Systembolaget 1a Oktober och kostar då 59:-.

Utseende: Kolsvart, oljig och helt utan skum. Det blir mest lite bubblor på ytan som snabbt dör bort. Flaskdesignen är onekligen uppseendeväckande och lustig och samtidigt som det kan tyckas vara Karl Grandins mest barnsliga Omnipollodesign hittills så är den ju inte mindre genial för det.

Doft: Söt, rostad och värmande doft med toner av melass, bläck, lite rök, vanilj, kallt kaffe och alkohol.

Smak: Rätt så hög sötma med melass, kaffe, mörk choklad, vanilj, värmande alkohol och mycket vaga drag av mörka frukter och bär. Stort och sött, men väldigt snyggt och avvägt.

Mun: Oj! Som utseendet förvarnade om så finns det inte mycket kolsyra. Ändå så blir jag överraskad av hur “flat” den är. Tjock, oljig och len och helt död. Antingen gillar man det eller inte. Jag gillar det. Det här är stoutsås.

Jag är inte den första att lovorda Omnipollos moderna och våghalsiga öl, och det kan återigen vara värt att poängtera att vissa av dom inte är för alla. Men det är också just det som gör Henok Fenties och Karl Grandins skapelser så tilltalande. Det dom gör är ju i stort sett unikt på den svenska bryggscenen och sedan får man ha vilken åsikt man vill angående kontraktsbryggare.
Hypnopompa må kanske upplevas som aningens “ung” och “het” idag och avsaknaden av kolsyra kommer nog inte tilltala alla, men jag kan inte låta bli att bli annat än lycklig av Henoks och Karls kreativitet och låta betyget spegla det.

Mer info om Omnipollo Hypnopompa:

Porter/stout

Xbeeriment Black Force One [smakprov]

Varunummer: 11737, Flaska 500ml, 59.90kr, Alkoholhalt: 10.4%

Ölhundbetyg

6

Jag saxar från Ratebeer.
” …we decided to go for it and create an Imperial Stout made with 5 different kinds of malt including substantial amounts of peat smoked malt, roasted barley and 3 different hop varieties. We then added a 4th variety for dry hopping. Finally it was bottled unfiltered, bottle conditioned and left to mature in the bottle for 2 months before release. ”

Utseende: Kolsvart tjock vätska med tillhörande segt brunt skum. Snyggt! Fast jag har aldrig förstått mig på de slappa etikettdesignerna på Xbeeriments öl. Riktigt fula.

Doft: En murrigt rostad doft som för mig signalerar “Danmark” av någon anledning. Rostat maltig och lite vaxig med rök, soja, melass, lakrits och något som känns lite plastigt. Inte speciellt upphetsande.

Smak: Hyfsat söt med brynt socker, beska örter, melass, bränt kaffe och billig choklad.

Mun: Medelstor till större kropp med mjuk kolsyra och oljig textur. Den ger ett lite “slappt” intryck.

Nej, det är något med den här som inte riktigt tilltalar mig. Det känns som om något saknas samtidigt som det som finns där kommer fram för klumpigt och rått. Ocharmigt. Kan vara så att den kan utveckla en trevligare sida med ett par års lagring.

Mer info om Xbeeriment Black Force One [smakprov]:

Porter/stout

Lervig Brewers Reserve Konrads Stout [smakprov]

Varunummer: 11891, Flaska 330ml, 29.90kr, Alkoholhalt: 10.4%

Ölhundbetyg

8

Som Bill & Bull återkommer norska Lervigs två öl Rye IPA och Konrads Stout från deras Brewers Reserve-serie. Konrads Stout är en imperial stout bryggd med (saxat från Ratebeer) “pilsnermalt, chokladmalt, karamellmalt, rostat korn och havre. Humlen är Northern Brewer och Chinook.”

Utseende: Mörkt brun till kolsvart med ett stort tjockt gräddigt brunt skum som lämnar kletiga rester. Ser riktigt gott ut!

Doft: Soja, melass, svett trä, rågbröd, lite choklad samt mint. Komponenter som tillsammans kan bli för hårt för mig, men just nu tycker jag allt sitter ihop fint.

Smak: Söt, besk och rostad med sockrat kaffe, rågbröd, lakrits, melass, svett trä med sälta i avslutet. Även smaken känns följsam trots rätt intensiva smaker.

Mun: Stor oljig kropp med fyllig kolsyra.

Mycket lakrits, sötma och bränd sälta. Mitt intryck av det här ölet har gått har gått lite upp och ner för varje gång jag druckit det och det tenderar att ha för mycket bränt, örtigt och salt för mig. Därför blir jag förvånad över hur gott jag tycker det är nu. Ska bli spännande att se om intrycket består.

Mer info om Lervig Brewers Reserve Konrads Stout [smakprov]:

Porter/stout

Evil Twin Even More Jesus

Varunummer: 11704, Flaska 330ml, 74kr, Alkoholhalt: 12%

Ölhundbetyg

9

Imperial stout på 12% som tydligen fått sitt namn från utropet som Fanø Bryghus gjorde när dom fick höra hur mycket malt Jeppe “Evil Twin” Jarnit-Bjergsø ville använda i koket. Släpptes i februari och är tyärr slutsåld.

Utseende: Svart som natten och viskös som motorolja blandat med sirap. Man ser hur de bruna små bubblorna får kämpa för att ta sig upp till ytan där de sakta men säkert lyckas bygga ett knappt två fingrar högt kompakt brunt skum. Riktigt snyggt.

Doft: Riktigt härlig stor men balanserad söt doft med massa mörk mjölkig choklad med ett visst drag av vanilj som blandar sig med mjuka rostade toner av kaffebönor/espresso.

Smak: Liknande effekt i smaken. Mörk men söt och len choklad med ett visst drag av sötsyrliga körsbärstoner likt i likörpraliner som backas av aningens mer brända toner av melass och espresso och lite värmande alkohol. Det är stort och sött men mjukt och runt men med  lite temperaturhöjning kommer även toner av lakrits och lite örter fram.

Mun: Stor tjock oljig och klibbigt viskös munkänsla med en mjuk kolsyra som lättsamt masserar och kittlar lite.

Oj vad snygg den är! Ett mycket stort öl utan att vara aggressivt eller för den skull vidare komplext. Globen istället för Turning Torso. Den huvudsakliga smaken är choklad och så är det mest riktigt välgjort och följsamt. Alkoholen är mycket väl gömd. Ett sipparöl som man får värja sig för att dricka för snabbt. Däremot så tycker jag att den gör sig bäst innan den nått rumstemperatur då de örtiga lakritstonerna kanske blir lite för starka. Men gnället är oerhört marginellt. En fantastisk stout!

Mer info om Evil Twin Even More Jesus:

Porter/stout

Thornbridge/Mountain Goat Thorny Goat

Varunummer: 11086, Flaska 500ml, 49.50kr, Alkoholhalt: 6%

Ölhundbetyg

6

Australiensiska Mountain Goat samarbetar med Brittiska Thornbridge och brygger en porter med kakaobönor, vanilj och kaffebönor.

Utseende: Svart med lite mörkbrunt i kanterna. Lite jästfällning på botten. Stort puffigt ljusbrunt skum som lämnar spräckliga rester. Charmigt.

Doft: Rätt så hård och intensiv doft med starkt kaffe/kaffepulver, jord, piptobak och röda bär typ tranbär. En bit ner i glaset kommer en lite tung ton av spritpenna fram. Spännande, men lite för tung doft för mig.

Smak: Även smaken är till en början rätt bränd och bitter med starkt kaffe, barr, tobak och röda sträva bär. Ölet mjuknar dock efter en stunds luftning och blir mer följsamt med en lättsam syltig sötma. Mogna skarpa toner av kaffe, tobak och brända barr möter lätt sötad tranbärssylt med mörk choklad. Vaniljen nådde mig vare sig i doft eller smak speciellt mycket.

Mun: Medelstor kropp med mjukt frasande kolsyra. Något len och lätt textur.

Det här känns som en mjuk “syltig” brittisk porter som fått en rejäl vitamininjektion. Den snälla lilla “real ale portern” Jekyll på 3.8% ligger därinne och skakar någonstans, men Mr. Hyde Porter har tagit över och ställer till en scen genom att spilla kaffe över efterrätten och fimpa på bordsduken. Den påminner mig lite om Thornbridges rökporter Beadeca’s Well (fast utan rök). Men även den, som den här, kan jag inte låta bli att tycka är en smula för bränt bitter och skarp för min smak. Undrar om den skulle funka till en cigarr?
I skrivande stund finns det ca 200st kvar i Systembolagets websaldo samt ett fåtal i några butiker här och där.

Bäst Före: 22 Nov 2013

Mer info om Thornbridge/Mountain Goat Thorny Goat:

Porter/stout

Hoppin Frog / Amager Hoppin From Amager

Varunummer: -, Flaska 650ml, -kr, Alkoholhalt: 7.8%

Ölhundbetyg

9

Omkring tiden för förra årets Copenhagen Beer Celebration bokade Hoppin’ Frog från Ohio/USA in tre besök hos olika europeiska bryggerier (Amager, De Molen och Fanø). Resultatet hos Amager blev denna lättsammare Imperial Stout på nätta 7.8% bryggd med vetemalt, engelsk malt samt tysk chokladmalt bl.a. Den danska versionen är bryggd med humlesorterna Tomahawk och Chinook, men då Ratebeer endast säger “select american hops” för denna som är bryggd hos Hoppin Frog, låter jag den delen vara osagd. Här kan man se en video från bryggtillfället hos Amager.

Utseende: Kolsvart med ett tjockt brunt skum som lämnar rester fläckvis. Några kolsyrebubblor på glasets insida skiljer den lite från de tyngre oljetjocka Imperial Stouts man blivit van vid, men annars så ser den så svart ut som man vill ha det.

Doft: Tjock rostad doft med massa mörk choklad och kakao, murket trä och lakritsrot men även en sötsyrlig fruktig ton av grapefrukt. Något hettar lite likt chili.

Smak: Söt och rostad med mörk härlig choklad, grapefrukt, aningens mörkt bröd samt lite lakrits i eftersmaken. Det bränner lite som av chili i halsen, men det ska inte vara någon sådan i så vitt jag vet.

Mun: Stor men väldigt smidig kropp med mjuk masserande kolsyra och oljig textur.

Mycket gott! Det är stora smaker men ändå väldigt lättdrucket och påminner om Amagers samarbete med Goose Island som heter Rye King och kom till Systembolaget för ett tag sedan. Stora men mjuka smaker och riktigt lättdrucket. Riktigt riktigt bra!

Mer info om Hoppin Frog / Amager Hoppin From Amager:

Porter/stout Veteöl

Indslev Sort Hvede

Varunummer: 11714, Flaska 330x5ml, 130kr, Alkoholhalt: 6.5%

Ölhundbetyg

7

Stout som bryggts med rökmalt men också 50% vetemalt. Var en del av ett “5-Pack” med olika veteöl från Indslev som lanserades i september förra året.

Utseende: Disigt mörkbrun/svart med ett fint ljusbrunt kompakt skum som pyser ihop till ett “lock”.

Doft: Rostad maltig doft med toner av kaffe, choklad och rök. Det är rätt så enkelt med tydliga rostade och rökiga toner, men så slår veten igenom med en mjuk och lite vag fruktighet och ger allt en extra dimension. Trevligt!

Smak: Söt och rostad maltig smak med choklad, kaffe och rök som i doften, men här bildar det rostade plus sötman en karaktär som hos julmust med bakomliggande toner av mörka bär. Eftersmaken blir lite vattnig och askig.

Mun: Medelstor till lättare munkänsla med mjuk kolsyra och len textur.

Lättdrucken och mjuk men spännande stout med bra balanserade rostade toner som får ett extra djup av vetens mjukhet och fruktighet. Smaken av julmust är lite avtändande till en början men tonas ner efter lite luftning. Låg beska och lite vattnig kan jag tycka, men så hade den ju lite ålder på nacken också då den “glömts bort” sedan september.

Mer info om Indslev Sort Hvede:

Porter/stout

Goose Island Bourbon County Stout 2012

Varunummer: 11752, Flaska 355ml, 59.90kr, Alkoholhalt: 15%

Ölhundbetyg

9

SMAKPROV

Chicagobryggeriet Goose Island startade som en bryggpub 1988 och blev så till slut 2011 uppköpta av megakoncernen Anheuser-Busch InBev och hela ölvärlden skrek av skräck. Detta hindrade dock inte deras superstout Bourbon County Stout från att landa titeln världens åttonde bästa öl alla kategorier i årets omröstning på Ratebeer. Det kommer nog inte heller hindra hundratals av svenska ölälskare att hamstra ölet när det nu kommer till Systembolaget.

Utseende: Kolsvart och oljig med ett kort brunt skum försvinner utan spår. Vätskan är viskös och klistrar sig fast på sidorna.

Doft: Söt maltig tjock doft med bourbonwhiskey och melass, soja och svett trä. Inte så mycket att orda om. Det är en stor och rik doft.

Smak: Söt melass, soja, whisky, lakrits och lite vaga övermoget fruktiga toner (mango och passionsfrukt?). Massa choklad i eftersmaken.

Mun: Superstor och tjockt klibbig med låg kolsyra.

Den här sortens öl är verkligen en klass för sig och jag kan tycka att det ofta går över styr med för hög sötma och sprithetta. Bourbon County lyckas dock hålla sig i ett drickbart skick och de massiva smakerna håller en hög klass. Borde kunna bli magiskt med tre till fem år på nacken men är inte fel att dricka redan nu. Ett öl att dela. Lyxigt och mastigt. 1

Mer info om Goose Island Bourbon County Stout 2012:

Porter/stout

Nynäshamns Smörpundet Porter 2012

Varunummer: 11041, Flaska 250ml, 25.80kr, Alkoholhalt: 5.9%

Ölhundbetyg

7

SMAKPROV

Nynäshamns klassiska porter av brittiskt snitt som dyker upp en gång om året på liten nätt 25cl-flaska.

Utseende: Svart med klara röda strimmor hållen mot starkt ljus Gråbrunt gräddigt skum som lämnar få rester.

Doft: Rågbröd med lite soja, choklad och barr. Överlag en rätt så brödig doft men riktigt snygg och välgjord.

Smak: Hyfsat torr med lite bränd brödig maltighet, lite lakrits, kallt kaffe, aningens sirapstoner i eftersmaken och gnuuuuttan röda sträva bär. Lite askig.

Mun: Medelstor med mjuk låg kolsyra, lätt vattnig textur.

Stämmer rätt bra med mina anteckningar från förra årets version. Bara doften i sig visar att gammal är äldst. Nynäs kan svarva sitt öl och även om jag personligen tycker att det smakmässigt blir lite tunt och askigt så går det inte att se förbi hantverket. Ett välgjort “pintöl” med klass. Tycker inte den här gör sig på 25cl.

Mer info om Nynäshamns Smörpundet Porter 2012:

Porter/stout

Malmö Cacao-Porter

Varunummer: 89959, Flaska 750ml, 89.30kr, Alkoholhalt: 8%

Ölhundbetyg

7

Malmö Brygghus har bytt bryggmästare och tagit en ny positiv riktning. Denna starkporter som bryggs med Criollokakao från Malmö Chokladfabrik var inte vad jag hade hoppats på senast jag drack den, men ska enligt ryktet vara klart bättre nu när den släpps i ny tappning i Systembolagets beställningssortiment. Bryggeriet säger: “Criollo är en kakaosort med runda och lätt färgade bönor. I stället för chokladsötma och vanilj, framhävs kakao-smaken i criollo-bönan och maltigheten i portern.”

Utseende: Svart med stort ljusbrunt svampigt skum som inte lämnar så mycket rester efter sig. Klara brunröda strimmor syns i ölet när man håller det mot ljuset. Flaskan är snyggt gedigen med ett stilrent tryck. Snygg!

Doft: En mycket tydlig och söt ton av mjölkchoklad blandar sig med mjuka lätta rostade malttoner. Inte så mycket mer att orda om. Det är en sammetslen och söt doft av mjölkchoklad helt enkelt. Ok, lite längre ner i glaset dyker även lite sötlakrits upp och sötman börjar dra lite åt sötningsmedel.

Smak: Även smaken är rejält söt och innehåller mycket choklad samt sötlakrits. Den mjukt rostade malten plus sötman skapar ett lite sötsyrligt intryck med aningens bittersträvt träigt avslut. Men överlag är det inte speciellt mycket beska att tala om. Sötman och den snälla rostade maltkroppen ger ett svagt drag av avslagen Coca Cola.

Mun: Medelstor till lite lättare i kroppen med mjuk, låg och len kolsyra. Slick och len textur.

Vilken uppryckning det här ölet har gjort! Riktigt kul att se ett bryggeri som vacklat ta sig upp på benen på det här sättet. Jag tycker dock att ölet är lite för blygsamt i tonen och hade gärna sett lite mindre sötma, lite mer kropp och kanske en skvätt mer komplexitet. Det eller en lägre alkoholhalt. Men annars är ölet rent och välgjort och väl värt ett besök för den som är nyfiken och sugen på en chokladstinn porter.

Mer info om Malmö Cacao-Porter:

Porter/stout

Mohawk Blizzard Imperial Porter 2012

Varunummer: 11346, Flaska 330ml, 29.70kr, Alkoholhalt: 9.7%

Ölhundbetyg

7

För två år sedan släppte Stefan Gustavsson aka Mohawk en Imperial Porter vid namn Blizzard bryggd med tio maltsorter, åtta humlesorter samt mörkt rörsocker och honung. Då var den en klar favorit så det var kul att höra att den i år skulle komma tillbaka fast med ny fräsig etikett, och om jag inte minns fel så har Stefan ändrat lite på humleschemat också, men det är inget jag ska svära på då minnet från provningen på SB&WF är lite suddigt just nu. Nåväl…

Utseende: Grumligt mörkbrun/svart med ett jättestort ljusbrunt bubbligt och poröst skum som lämnar fläckiga mönster på glaset. Snyggt!

Doft: Söt humlig doft med grapefrukt, barr, sockervadd, lakritsrot och choklad. Det är en härligt söt och humlig doft, men den är så humlig att den inte riktigt släpper igenom malttonerna så som man kanske väntar sig fån en porter och det känns nästan mer som en så kallad “svart ipa”.

Smak: Söta toner av karamell, sötlakrits, lite choklad och en lite småsyrlig ton av plommon och grapefrukt får snabbt mothugg av en rejäl beska av barr och örter (malört). Lite alkoholkänning efter en stund.

Mun: Medelstor till något större munkänsla med en mjuk kolsyra som sticker på tungan, oljig till sträv textur.

Väldigt mysigt humlig och godissöt doft men jag tycker det blir lite för humligt citrusfruktigt och bittert i smaken för att släppa fram de mer lyxiga malttonerna. Men gillar man sin porter/stout humlad som en amerikansk IPA så har man kanske en favorit här. Personligen låter jag nog den stå i källaren i minst två år.

Mer info om Mohawk Blizzard Imperial Porter 2012:

Page 1 of 41234»