Ölhunden – Öltips och ölrecensioner

Ölhunden är en sida som recenserar öl på ett enkelt och kortfattat sätt samt sammanställer andra ölrecensenters betyg för att få fram ett medelbetyg.

archive.php

Porter/stout

HaandBryggeriet Akevitt Porter

Varunummer: 11641, Flaska 330ml, 39.90kr, Alkoholhalt: 7%

Ölhundbetyg

8

En starkare fatlagrad porter från norska HaandBryggeriet som dök upp första gången i början av 2010 och verkar ha varierat i alkoholstyrka med en topp på över 10% för att nu ha landat på mer modesta 7%. Grundölet är en kraftigare porter som, enligt importören AMKA, sedan fått ligga på relativt små inhemska akvavitfat i två månader.

Utseende: Mörkbrun/svart och utan bottensats. 2-3 fingrar högt brunt skum som lämnar vissa rester efter sig.

Doft: Lite kryddig doft med rostade toner av mörk choklad och lakrits med en spännande mix av viol och akvavit. Något känns även lite lätt rökigt. Eller rättare sagt som torv/peat.

Smak: Rostad och söt med betoning på lakrits med bakomliggande choklad, men också en lite druvigt syrlig fruktighet och kryddig alkoholton från akvavitfatet. Även här lite viol.

Mun: Medelstor kropp med lite mjukt kittlande kolsyra och oljig textur.

Till en början känns den lite väl lakritsstinn, vilket är en smak som ofta dyker upp i stouts och porters och som jag fått mer och mer svårt för. Men så växer den till ett riktigt snyggt öl med bra avvägning på fatlagringen. Akvavitfatet är tydligt men ändå lagom och ger en intressant kryddighet med bara lätt känning av alkohol i avslutet.

Mer info om HaandBryggeriet Akevitt Porter:

Porter/stout

Electric Nurse Dark Skull (Feat. Victor Brandt) Imperial Coconut Stout

Varunummer: 31055, Flaska 330ml, 39:70kr, Alkoholhalt: 10.7%

Ölhundbetyg

7

  1. Hej allihopa! Back from the dead…

…with a dark skull! Såg en för mig ny imperial stout från Electric Nurse på mitt lokala bolag och tänkte att den kunde vara kul att prova då det var oerhört länge sedan jag drack ett öl från denna bryggarduo. Och så fick jag den helgalna idén att jag skulle testa senaste uppdateringen av wordpressappen och här är vi nu…

Texten på baksidan av flaskan pratar om att en “bas/gitarrspelande ölfantast” som heter Victor samarbetat med “hårdrockaren Peter” (Electric Nurse) samt att resultatet blev denna stout som ska påminna om bandet Entombed ADs tyngd. Tänk att någon skulle välja att referera till Entombed AD istället för enbart Entombed idag! Jaja…

Det är i alla fall en imperial stout bryggd med kokos, havremalt och kokossocker utöver de mer basala ingredienserna. Styrkan ligger på 10,7%. Ölet är bryggt hos Dugges.

Utseende: Etiketten ser lite småbilligt rockig ut. Ölet är kolsvart med lite brunt i kanten och jag får slå det ganska hårt för att bygga upp ett finger högt brunt krämigt skum. Ser fint ut! Inga jobbiga klumpar i botten.

Doft: Rejäl sötma med chokladsås, nybryggt kaffe, kokos och lite bläck/tusch.

Smak: Söt och rostad med choklad, lakrits, bläck, kokos och lite mörk sylt.

Mun: Stor kropp med mjuk och oljig textur med låg kolsyra. Som en efterrätt.

Yeah! En söt och mullig efterrättsstout med låg kolsyra och markerad sötma. Positiv överraskning och tankarna går åt vissa stouts från De Molen, Omnipollo och Monks/Charles Cassino. Markerad sötma, men med en fin grundsmak och förhållandevis drickbar. Åttan är nästan där.

Mer info om Electric Nurse Dark Skull (Feat. Victor Brandt) Imperial Coconut Stout:

Porter/stout

Sierra Nevada Barrel-Aged Imperial Stout 2015

Varunummer: 11007, Flaska 750ml, 209kr, Alkoholhalt: 12,9%

Ölhundbetyg

8

Sierras imperial stout Narwhal som fått ligga på Kentucky Bourbon-fat. Väldigt limiterad och eftertraktad. Väldigt dyr. God?

Utseende: Kolsvart och oljig med ett kort kompakt brunt skum. Snyggt!

Doft: Tydlig bourbonkaraktär med whisky/bourbon, kokos och ett drag av dillchips som jag ofta tycker mig känna i vissa unga bourbonfatlagrade stouts. Sedan kommer de klassiska stoutdofterna som lakrits och mörk choklad med lite svett trä. Det är lite hett och spetsigt men välgort.

Smak: Söt och rostad med stor betoning på lakrits och bourbon. Chokladsås och soja, aningens vinösa drag av mörk frukt och med tempereringen så kommer en ton av bläck/tusch fram. Markerad beska blandar sig med bourbon/alkohol, men även om alkoholen är märkbar så känns den förhållandevis dold/integrerad.

Mun: Stor fyllig munkänsla med mjuk kolsyra och kladdig/krämig textur.

Ett mycket välgjort och lyxigt öl för stilen. Ändå kan jag inte låta bli att tycka att det blir lite för mycket lakrits för min del, och jag tror att lite ålder, säg en 3-4 år, hade kunnat balansera ut lite av alkoholen och fatlagringen och kanske släppt fram lite mer choklad. Hantverket är tydligt dock.

Mer info om Sierra Nevada Barrel-Aged Imperial Stout 2015:

Porter/stout

Mohawk Whiteout Stout 2012 (lagrad 4 år)

Varunummer: 11314, Flaska 500ml, 34.90kr, Alkoholhalt: 9.7%

Ölhundbetyg

8

Mohawks Whiteout Stout som bryggs för vintersäsongen varje år lanserades första gången 2012. Idag kommer den på 33cl flaska, men då var det en frikostig halvliter som gällde. Jag tog chansen att se hur den lagras och ställde en flaska i källaren. Bäst före datumet är 130913, så den har alltså nästan precis 4 år på nacken idag.

Flaskans etikett säger: “Den har bryggts med nio maltsorter, honung och rörsocker. Engelsk, tysk och amerikansk humle har använts vid bryggning och lagring. Jäst med amerikansk alejäst.
Den bryggs hos Slottskällans.

Utseende: Mörkbrun/svart och grumlig med jästklumpar i botten. Stort tjockt brunt skum.

Doft: Intensiv och rikt rostad doft med massa mörk choklad och espresso, men också pumpernickel och lite läder, grapefrukt och svarta vindruvor.

Smak: Lagom söt med en bra uppvägning av mörk bitter choklad med lite lakritsrot och en uppfriskande ton av grapefrukt och druvjuice även här. Mörk kakao och espresso i en träigt bitter och lång eftersmak.

Mun: Stor kropp med mjuk kolsyra och oljig textur.

En mycket trevlig stout som definitivt har blivit lite lyxigare på fyra år utan att för den sakens skull tappa i pigghet. Lite mjukare och med mer sammansatta smaker, men utan någon känning av alkohol eller spetsiga humletoner. En imperial stout som (idag) känns både mogen och lyxig samtidigt som modern och kaxig. 4 år gjorde den gott, men jag kan inte låta bli att undra om ett till hade gjort den snäppet bättre.

Mer info om Mohawk Whiteout Stout 2012 (lagrad 4 år):

Porter/stout

Poppels Projekt 002 Russian Imperial Stout

Varunummer: 89720, Flaska 330ml, 29.90kr, Alkoholhalt: 8.5%

Ölhundbetyg

7

Poppels senaste öl i deras “project-serie” är inget mindre än en imperial stout på nätta 8.5%. En testbrygd av ölet vann diplom för bästa öl i kategorierna “Stout” och “Imperial Stout” på senaste upplagan av Porterfestivalen i Göteborg. Så här säger bryggeriet om ölet:

“Här är det inte mindre än sju maltsorter som samsas. Viktigast är rostat korn (ger ton av rostat kaffe), chokladmalt (ger chokladton) samt svartmalt (ger bränd ton).”

Jag noterar även att det använts lite vetemalt. Vilken humle som gått i är oklart.

Utseende: Svart och grumlig med ett stort tjockt brunt skum som sakta pyser ihop likt en punkterad sufflé utan lämna rester på glaset. Flaskdesignen är som vanligt stilren och snygg. Jag vill passa på att applådera Poppels för sina exemplariskt pedagogiska och informativa etiketter.

Doft: Härligt rostad doft med pumpernickel, choklad, nybryggt kaffe och bastuträ. Även lite bittrare toner av lakrits och örter dyker upp.

Smak: Söt och rostad med sötlakrits, kaffe och mörk choklad. Smaken börjar väldigt sött och mjukt för att snabbt gå över mot det bränt bittra med beska örter och trä. En vag hint av röda bär och plommon tittar fram också. Tilltagande örtig beska som ligger kvar länge och blir till slut lite påfrestande och det börjar smaka bläck i munnen. Alkoholen värmer en smula.

Mun: Medelstor kropp med stor och mjukt fyllig kolsyra som inte riktigt får den uppbackning den behöver av vätskan och helheten känns lite tunn.

Snygg stout som lider av några små detaljer. Den alldeles för bläckiga beskan och den lite “ihåliga” kroppen. Frågan är om det är detaljer som några år i källaren skulle släta ut? Får bara beskan lugna ner sig lite blir det nog ett kliv upp i alla fall.

Mer info om Poppels Projekt 002 Russian Imperial Stout:

Porter/stout

Evil Twin Christmas Eve at a New York City Hotel Room [2013]

Varunummer: 11351, Flaska 355ml, 30.50kr, Alkoholhalt: 10%

Ölhundbetyg

7

Man kan nästan se hur Jeppe Jarnit-Bjergsö AKA Evil Twin och Mikkellers tvillingbror sitter och gråter i sin öl och saknar sin familj (som jag uppriktigt sagt inte vet om han har) på ett hotellrum i New York under julen för att han måste vara där och jobba. Snyftande, hulkande och med snoret rinnande ner i mustaschen sätter han sig ner och skriver receptet till denna imperial stout medan han lyssnar på Blue Christmas med Bright Eyes.
Ölet har innan 2011 bryggts hos De Molen men bryggs numera hos Two Roads Brewing i Brooklyn. Importeras av Galatea.

Utseende: Mörkt brun/svart och lite viskös med ett tre fingrar högt tjockt gräddigt brunt skum som lämnar tjocka spräckliga rester efter sig. Snyggt!

Doft: Mörk choklad, rostad havre och tjärpastil/lakrits med melass och lite peppriga toner av läder, tobak och malört. Aningens hård alkohol kikar fram som påminner om spritpenna. Doften mjuknar och sätter sig med lite temperering och luftning och blir genast brödigare och behagligare.

Smak: Söt och rostad, nästan lite bränt maltig smak med mörk choklad, lakrits och mörkt bröd samt en aningens vinös ton av mörk frukt. Robust örtig beska med drag av malört. Hög sötma och beska, men ändå behagligare än doften först ville få det till, och alkoholen sticker inte ut på samma sätt här, även om den hettar lite i halsen efter ett tag.

Mun: Stor kropp med mjuk krämig kolsyra och oljigt klibbig textur.

Mörk choklad och lakrits med lite kryddigt bördiga toner är ledorden i denna robusta men ändå ganska lättdruckna imperial stout. Lite heta och spretiga toner som nog gärna får lugna sig med 1-2 års lagring. Personligen föredrar jag varianter som inte har så mycket lakrits och malört i sig och den här kommer precis undan med att jag tycker det är på den goda sidan. Ett tips är att köpa några och gömma i källaren ett par år.

Flasktappad: 08/23/13

Mer info om Evil Twin Christmas Eve at a New York City Hotel Room [2013]:

Porter/stout

Sierra Nevada Narwhal Imperial Stout

Varunummer: 11949, Flaska 350ml, 38.90kr, Alkoholhalt: 10.2%

Ölhundbetyg

7

Sierra Nevadas senaste imperial stout är en robust svart liten sak på 10,2% och 60 IBU. Bryggd med maltsorterna Two-row Pale, Caramel, Chocolate, Honey, Carafa, Roasted Barley och bitterhumlad med Magnum och Challenger samt aromhumlad med Challenger.

Utseende: Kolsvart med lite brunröda kanter och ett 2-3 fingrar högt kompakt brunt skum som lämnar spretiga rester. Flask- och etikettsdesign är, som oftast med Sierra Nevada, top notch.

Doft: Rostad och rätt så “bläckig” doft med en lite het ton av spritpenna, svett trä och bittra örter i fören och vinösa toner av choklad, bränt kaffe och skogsbärssylt bakom.

Smak: Rostad/bränd smak med viss sötma och toner av mörk choklad, salmiak/lakrits, bränt kaffe, lite mörka torkade frukter och en rejäl portion beska örter.

Mun: Större munkänsla med mjuk krämig kolsyra och oljig textur.

Drar tankarna lite åt Brooklyns Black Chocolate Stout. Tonen ligger på mörk choklad och lakrits med hög örtig beska med en rätt så snygg vinöst syltig bärighet i bakgrunden. Lite för mycket spetsig alkohol i doften och bläckig bitterhet i smaken som kanske kan lugna sig något med lagring. Lite ruffig men trevlig “vardags-imperial stout” som inte riktigt har finessen för att tempereras och luftas för mycket.

Mer info om Sierra Nevada Narwhal Imperial Stout:

Porter/stout

Sigtuna Bourbon Imperial Stout

Varunummer: 11946, Flaska 330ml, 59.90kr, Alkoholhalt: 10.5%

Ölhundbetyg

6

Mattias Hammenlind lämnade Sigtuna och bryggaren Emil Lindén fick ta ett steg fram. Och här har han tagit sig an ett riktigt eldprov i form av en imperial stout lagrad i fem månader på bourbonfat från amerikanska Blanton’s Bourbon. Grundölet är bryggt med pilsnermalt, karamellmalt, rostat korn, chokladmalt, biscuitmalt samt havremalt. Enligt Sigtunas hemsida är “humlet av klassisk engelsk typ som blandats med modern nya zeeländsk Pacific Gem”. Och så har man pytsat i muscovadosocker och honung också.

Utseende: Svart med bruna kanter och minimalt med skumbildning som mest lämnar en ring utmed ytan och bruna prickar på glaset. Snygg och elegant förpackning annars, med guldpapperssigill över kapsylen och stilren mattsvart kartong. Mycket snyggt.

Doft: Tydlig fatkaraktär med ek, soja choklad och, som det ibland blir med bourbonfatlagring har jag märkt, dillchips. Alkoholen sticker igenom en aning. Lite övertydligt och enkelspårigt men helt ok.

Smak: Som ryktet har föregått den här så är smaken fårvånansvärt tunn med lite lakrits, soja och choklad med spetsig alkohol i avslutet. Den saknar den mulligt rostade kroppen som sådana här öl behöver för att orka leverera fullt ut. Annars är det inte något större fel på smakerna. Efter lite luftning blir det nästan avslagen julmust i eftersmaken dock.

Mun: Medelstor till lättare med låg till ingen kolsyra och oljig/slick textur.

Synd, men Sigtuna har fortfarande lite att lära när det kommer till fatlagring. Det är dock bättre än exempel som gått för långt, som Nøgne Øs Sunturnbrew och Slottskällans fatlagrade Imperial Stout. Där blev ölen stickiga med tanniner och surt trä, men här blir det istället bara lite för lent och mjäkigt. Och med det menas inte att jag tycker att sådana här öl måste vara aggressiva, men i det här fallet känns det som att vissa komponenter fallit bort. Tyvärr blir utseendet den stora behållningen för det här ölet.

Bäst före: 2015-09-20
Batch 598

Mer info om Sigtuna Bourbon Imperial Stout:

Porter/stout

Mikkeller Beer Geek Vanilla Shake

Varunummer: 11906, Flaska 330ml, 58.90kr, Alkoholhalt: 13%

Ölhundbetyg

9

Mikkeller drar sin Beer Geek-serie ett steg till och bostar sin havrestout till 13% och slänger i både kaffe och vanilj. Låter det gott? Tro fan det.

Utseende: Kolsvart och tjock likt chokladdryck med ett mjukt kompakt gräddigt brunt skum som lämnar snygga rester. Riktigt snygg etikett också. Top notch!

Doft: Söt mjölkig choklad med massa vanilj samt espresso. Luktar som en choklad/kaffedrink!

Smak: Liknande smak fast kaffe och choklad ligger mer i förgrunden med en grynig och fint rostad karaktär. Alkoholen är förhållandevis mjuk med tanke på de 13%. Vanilj, kaffe och mjölkchoklad skapar en riktig desertupplevelse men så smyger även lite grapefrukt in och bryter av med lite syrlighet så att det inte blir alltför murrigt och sliskigt. Både rik och frisk. Skitgott!

Mun: Stor krämig och lyxigt len munkänsla med mjuk kolsyra. Precis lagom kladdig och krämig.

Spektakulär och ytlig på ett sätt men vad gör det när det är så här gott? En lyxig, krämig och söt långsippare som sitter som en smäck efter maten. Ta en kaka till vetja!

Mer info om Mikkeller Beer Geek Vanilla Shake:

Porter/stout

Omnipollo Hypnopompa

Varunummer: 11919, Flaska 330ml, 138kr, Alkoholhalt: 11%

Ölhundbetyg

8

Henok Fentie och Karl Grandin, som utgör team Omnipollo, åkte ner till det lilla men välrenommerade Holländska bryggeriet De Molen för att brygga en stor och oljig imperial stout “with a twist”. För utöver de mer vanliga ingredienserna rostad malt, vetemalt, humle, jäst och vatten så hade man nämligen släpat med sig en massa marshmallows samt Tahitiska vaniljbönor.

Ölet dracks från flaska på Bishops Arms Folkungagatan och kostade då 138:-.
Lanseras på Systembolaget 1a Oktober och kostar då 59:-.

Utseende: Kolsvart, oljig och helt utan skum. Det blir mest lite bubblor på ytan som snabbt dör bort. Flaskdesignen är onekligen uppseendeväckande och lustig och samtidigt som det kan tyckas vara Karl Grandins mest barnsliga Omnipollodesign hittills så är den ju inte mindre genial för det.

Doft: Söt, rostad och värmande doft med toner av melass, bläck, lite rök, vanilj, kallt kaffe och alkohol.

Smak: Rätt så hög sötma med melass, kaffe, mörk choklad, vanilj, värmande alkohol och mycket vaga drag av mörka frukter och bär. Stort och sött, men väldigt snyggt och avvägt.

Mun: Oj! Som utseendet förvarnade om så finns det inte mycket kolsyra. Ändå så blir jag överraskad av hur “flat” den är. Tjock, oljig och len och helt död. Antingen gillar man det eller inte. Jag gillar det. Det här är stoutsås.

Jag är inte den första att lovorda Omnipollos moderna och våghalsiga öl, och det kan återigen vara värt att poängtera att vissa av dom inte är för alla. Men det är också just det som gör Henok Fenties och Karl Grandins skapelser så tilltalande. Det dom gör är ju i stort sett unikt på den svenska bryggscenen och sedan får man ha vilken åsikt man vill angående kontraktsbryggare.
Hypnopompa må kanske upplevas som aningens “ung” och “het” idag och avsaknaden av kolsyra kommer nog inte tilltala alla, men jag kan inte låta bli att bli annat än lycklig av Henoks och Karls kreativitet och låta betyget spegla det.

Mer info om Omnipollo Hypnopompa:

Page 1 of 512345»