Semla + Öl = ?

Semlan! Detta överdådiga bakverk bestående av en vetebulle med mandelmassa, grädde och florsocker ligger onekligen svensken nära hjärtat. Till och med kungligheter har förätit sig på denna svulstiga gräddbomb med förödande resultat (kung Adolf Fredrik) och varje år  proppar svenskarna i sig runt 40 miljoner semlor!

Nu är er käre Ölhund kanske inte fullt lika intresserad av den ätbara utgången av att blanda spannmål, vätska och jäst men självfallet sållar jag mig till skaran som aldrig tackar nej till en riktigt god semla.
Däremot har jag en kär vän sedan många år tillbaka som är lika galen i semlor som jag är i öl.

Semmelmannen?

Semmelmannen startade förra året sitt hedervärda arbete med att äta en semla om dagen med start den första februari fram till fettisdagen varvid han dokumenterar och recenserar varje semla på sin ypperliga blogg och i år är han tillbaka igen.
Så när jag en dag plötsligt ställde mig själv frågan om det månne kunde finnas ett öl som skulle kunna passa till denna svenska hjärtesak så var ett samarbete givet.

Människan Jonas Jakobsson

För att få en sista fällande röst bjöds även en annan kär vän in att smaka och bedöma, och då Människan Jonas Jakobsson kanske inte driver någon uttalad mat- eller drycksida så är han inte desto mindre en sann livsnjutare och ölfantast.

Jag bestämde mig för att prova ett så brett spektrum av stilar som jag trots allt trodde skulle ha en chans att förenas med semlans feta grädde, söta mandelmassa och kryddiga kardemumma. Under varje bild har jag skrivit lite om mina tankar om ölen och länkat till Ölhundrecensioner av ölen om sådana finns. Semlan som intogs tillsammans med ölen kom från Åsö Konditori och ni kan hitta Semmelmannens recension här. Och ja, jag vet att glasen inte är helt optimala och ja jag vet att det saknas en rejält humlig india pale ale.

Åsösemlan

Ja så här såg då alltså testobjektet ut. Trekantigt lock, så som Semmelmannen vill ha det, rätt kompakt grädde och ett rejält hagel av kardemumma.

Slottskällans Svart vs Slottskällans Imperial Stout 2010

Slottskällans Svart & Imperial Stout

Jag valde dessa öl för deras uppenbarliga kopplingar till kaffe. Svart är en torr porter på 5,5% medan Imperial Stouten är en hyfsat söt (som ung) och robust men trots allt rätt lättsam stout för sina 9%. Stouten har verkligen utvecklats och fått en klart lagrad ton med lite oxiderade toner och vinösitet. Lite läderaktig med soja och aningar av mörk frukt. Kroppen har tunnats ut lite, sötman har dalat och det kommer en maltbitter eftersmak.

Ölhunden: Den lagrade stouten blir inte helt lyckad med semlan. Svart står sig bättre trots sin lätta sträva kropp och fina rostade eftersmak. Lite julmusttoner i stouten faktiskt. Stouten blir lite för jobbig till semlan. Jag hade nog hoppats på mer här men får kanske erkänna att en färsk version av stouten varit bättre kanske.
Porter: 3/5 , Stout: 2/5

Semmelmannen: Svart var väldigt trevlig för sig. Bra substitut till kaffe oavsett semla. Stouten funkade inte så bra nej. Nej jag tycker nog portern växer på mig faktiskt!
Porter: 4/5, Stout: 1/5

Människan Jonas Jakobsson: Svart tillför inte så mycket tycker jag men den känns ändå lite bättre än stouten. Fast ju mer jag tänker på det så är faktiskt Svart riktigt trevlig till semlan. Jag höjer mitt betyg!
Porter: 4/5, Stout: 1/5

Hoegaarden vs Schneider Weisse Tap 4 Mein Grünes

Hoegaarden vs Mein Grünes

Ja nu är inte veteöl en personlig favorit över huvud taget men jag var lite nyfiken på hur den belgiska varianten (Hoegaarden) skulle bete sig med koriandern kontra kardemumman i bullen så den tyska varianten fick helt enkelt åka med på köpet då Schneider ändå gör riktigt bra veteöl och deras Mein Grünes även går an för en skeptiker som mig.

Ölhunden: Tyvärr visar sig Hoegaarden mer likna tunn citronsaft ihop med semlan och Mein Grünes känns mest som att man äter semla och dricker…öl. Nej hu. Inte så bra. Hoegaarden får en extra poäng som substitut till saft.
Hoegaarden: 2, Mein Grünes: 1

Semmelmannen: Återigen känns det som att alkoholstyrkan spelar in och Hoegaarden vinner med sina 4,9% mot weissbierens 6,2%. Den andra känns mest som öl med mer påtaglig kolsyra och Hoegaarden känns näst intill “flat”.
Hoegaarden: 2, Mein Grünes: 1

Människan Jonas Jakobsson: Mein Grünes funkar inte alls tycker jag. Hoegaarden stör inte men är mest tråkig. Citronfromage. Dom får 2 & 1 Jag höjer för övrigt mitt betyg av Svart till fyra.
Hoegaarden: 2, Mein Grünes: 1

Rodenbach Grand Cru vs Robinsons Old Tom

Rodenbach Grand Cru vs Old Tom

För de av er som känner till Grand Crun vet att det är ett öl många antingen hatar eller älskar. Sötsyrlig med körsbär, fattoner och balsamico är det ett krävande öl men ack så gott! Här tänker jag att den lite mandelaktiga sötman i ölet skulle kunna sitta som handen i handsken. Old Tom var i ärlighetens namn Människan Jonas Jakobssons bidrag men den kan bli intressant med sina lite brända malttoner med mörk frukt och lite peppriga lädersmaker.

Ölhunden: Old Tom! Wow! Funkar toppen efter en rejäl bit med semla med mycket mandelmassa. Ölet blandar sig med sötman fint och sedan kommer den härliga robusta tjärvt knäckiga ölkaraktären och ger en vuxen elegant dimension till det hela. Det luktar redan seger. Grand Crun är en favorit och verkligen jättegod och semlans smaker funkar bra till, men ölet pulvriserar tyvärr semlan totalt och lämnar inte mycket kvar att gifta sig med. Bäst när ölet drick först för att sedan följas av semla i sånt fall.
Rodenbach: 3, Old Tom: 4,5

Semmelmannen: Oj, Old Tom funkar ju jättebra med mandelmassan. Man ska inte skölja ner semlan med ölet, det ska man sällan göra med bakverk. Ät och sedan låter du drycken få gifta sig med eftersmaken. Nej det är riktigt, Grand Crun är för kraftig. Väldigt bra till en början, men den sänker verkligen semlan.
Rodenbach: 2, Old Tom: 4

Människan Jonas Jakobsson: Old Tom är väldigt god till. Och jag älskar verkligen Old Tom från början. Ett perfekt sipparöl i mina ögon. Rodenbachen är god men den mördar bullen.
Rodenbach: 3, Old Tom: 5

Mohawk Barley Wine vs Belhaven Wee Heavy

Mohawk vs Wee Heavy

Mohawk Barley Wine är som sagt ett barley wine på 10,5% som tyvärr inte längre produceras. Ungt var det sött och toffeeknäckigt med toner av russin och farin, mandel och en hel del stickig humle med rätt pepprig alkohol. Nu, med gissningvis nästan två års lagring, så har det rundats av och smakerna går ihop med varandra på ett behagligt sätt. Alkoholen är inte aggressiv och humlen finns där men har blivit betydligt snällare. Wee Heavyn är ett Scotch Ale med tydliga malttoner och sötma med toffee och torkad frukt, nötig, lite sirap och smör men även lite peppriga lädertoner med en viss barrig beska.

Ölhunden: Mohawken har rundats av trevligt och blivit mycket mjukare och rundare. Jag ska spara mina andra flaskor ett par år till tror jag, men det har verkligen hänt saker och det känns balanserat. Bjuder dock inte in till just den dans jag skulle vilja ha med semlan. Undrar om det är den söta, oljiga kroppen med avsaknad av kolsyra som blir lite för mycket? Det är gott, men det totala giftermålet uteblir. Belhaven funkar fint efter en rejäl bit mandelmassa och semla. Mer kolsyra än Mohawken och med en lite frisk kryddighet. Slår dock inte old Tom.
Mohawk: 3, Wee Heavy: 4

Semmelmannen: Belhaven funkar inte riktigt lika bra som Old Tom. Det är inte det att den inte funkar alls men den ger inte det där lyftet. Mohawk får en etta. Alldeles för besk för att passa med semlan. Återigen är alkoholstyrkan en faktor tycker jag. (Människan Jonas Jakobsson pikar in att Old Tom Ligger på 8% och Semmelmannen gör en imponerad min och nickar eftertänksamt med huvudet).
Mohawk: 1, Wee Heavy: 3

Människan Jonas Jakobsson: Belhaven får en trea och Mohawk får en etta. Den funkar inte alls för mig heller.
Mohawk: 1, Wee Heavy: 3

Chimay Blanche vs Chimay Bleue

Blanche vs Bleue

Nu börjar det bli svårt för vår kära testpanel då allas återstående bitar semla är så små att det känns som man står och balanserar på en isklump i ett tropiskt hav med ett stim hajar under sig. Så denna sista parning får ta lite hjälp av fantasin. Dessa två belgiska trappistöl är för många kära bekanta. Den ljusa tripeln tänkte jag kunde funka med sin härliga lite mandelmasseliknande jästton och peppriga, blommiga frukt och apelsinskalstoner. Den mörka varianten, som är så populär att lagra, kan bli intressant med sin lite mörkt brödiga malt och fruktiga toner av plommon och russin samt brunt socker, kryddor och knäck.

Ölhunden: Här känner jag rätt snabbt att den blå vinner rätt snabbt över den vita då pomeranstonerna i den vita blir lite strama och kör över semlan. Den rika maltigheten i den blå passar rätt fint med mandelmassan och kardemumman. Lite för brusig kolsyra dock.
Blanche: 2, Bleue: 3

Semmelmannen: Nej ingen vidare harmoni mellan pomeransen och semlan, nej. Den blåa vinner utan att direkt göra något större intryck dock.
Blanche: 1, Bleue: 3

Människan Jonas Jakobsson: Ja jag har inte mycket bulle kvar nu men den lilla bit som finns kvar funkar väldigt bra med sin kardemumma och mandelsötma till den blå Chimayen. Den vita är en av mina absoluta favoritöl men här funkar den inte så fasansfullt bra.
Blanche: 2, Bleue: 4

Resumé…

Robinsons Old Tom tar hem vinsten, och med ett rätt bra försprång dessutom! Belhaven Wee Heavy kommer stuffandes bakom tillsammans med Slottskällans Svart och Chimay Blå. Mycket oväntat måste jag säga. Vi drar slutledningen att maltigare öl som har både sötma och lite kryddig spets passar bäst av de vi provat och de lättsammare veteölen drar på sig bottenbetygen. Jag trodde personligen att öl som Imperial Stout och Barley Wine skulle funka bättre än vad jag tyckte att dom gjorde, men jag tror i och för sig att det går att hitta andra öl i dessa stilar som skulle göra ett bättre jobb än de jag tog med. Bullens smaker är hyfsat sköra och kräver rätt finspelat motstånd så att inte ölet antingen sköljer bort smakerna samtidigt som dom ska passa in precis rätt för att skapa harmoni.
Har jag hittat det ultimata semmelölet? Har jag ens bevisat att semla och öl är ett match made in heaven? Jag vet inte riktigt. Men det jag vet är att ett tag där när Old Toms komplexa smaker blandade sig med söt mandelmassa och mjuk kardemummakryddig vetebulle med grädde så log vi alla så där fånigt som man bara kan göra när man precis fått smaka på något spännande som man aldrig smakat förut.

Ett stort tack till Semmelmannen och Människan Jonas Jakobsson för er insats i detta mycket viktiga experiment!

Fredrik Broberg, 21 February 2012, 7 Kommentarer

Ny svensk ölskribentförening bildad!

NY FÖRENING LOVAR ATT ÄNDRA FOLKS ÅSIKTER OM ÖL

Pressrelease:

“Ett antal bloggare har under en längre tid känt en frustration över hur öl oftast framställs i pressen och bildar nu en ny förening vars syfte är att sprida kunskap om Sveriges mest populära dryck.

Sveriges Ölskribenters Förening kommer att hålla sitt första årsmöte i Eskilstuna lördagen den 18:e februari för att bilda föreningen och skissa på planerna som ska lyfta ölets status i populärpressen.
Föreningen kommer initialt att bestå av några av Sveriges mest aktiva ölbloggare och skribenter, men uppmuntrar alla som skriver om öl i någon typ av media att ansluta sig.

Sveriges Ölskribenters Förenings ordförande Pelle Stridh (som har missionerat för en bättre ölkultur i Sverige i 25 år och driver Allt om Öl) säger att det är dags att folk ser på öl mer seriöst.
“Om man granskar dagens traditionella media så ser man ganska enkelt att den domineras av vin och att öl får väldigt lite uppmärksamhet. Vin framställs ofta som ’sofistikerad’ medan öl framställs som ’industriell’. Vi har som målsättning att ändra på det.
Våra medlemmar brinner för öl och för att höja medvetenheten om vilken komplex och fantastisk dryck den kan vara. Majoriteten av oss har denna passion som en ren fritidssysselsättning och vi skriver på bloggar och andra sociala medier för att sprida vårt budskap.
Om vi vill bli tagna på allvar så måste vi först ta oss själva på allvar, därför bildar vi Sveriges Ölskribenters Förening. Vi siktar på att ha en nära och inflytelserik dialog med bryggerier, politiker, Systembolaget och andra viktiga parter inom den Svenska dryckesindustrin.
Jag uppmanar alla som regelbundet skriver om öl i någon typ av media och som delar vår passion, att ansluta sig till vår förening för att hjälpa oss att radera ut uttrycket ‘stor stark’ för alltid.”

En av föreningens nya medlemmar, Darren Packman, som driver landets mest besökta ölsajt BeerSweden, säger att tidpunkten för skapandet av föreningen inte kunde kommit lägligare.
“Öl, så som vi känner till det, har bytt skepnad de senaste åren, med fler svenska hantverksbryggerier som startar upp och fler och fler spännande ölstilar från jordens alla hörn som hittar in på Systembolagets hyllor.
Vi har suttit och väntat tillräckligt länge nu på att etablerad media ska rapportera om ölrevolutionen som sker i detta nu. Det är dags att vi tar saken i egna händer.”

För ytterligare information kontakta Sveriges Ölskribenters Förenings ordförande Pelle Stridh på 070-771 9999 eller via mail på pelle.stridh@gmail.com
Du kan SNART också besöka föreningens hemsida på www.söf.se“

Det här ska bli mycket spännande att följa, och Ölhunden är självfallet med från start och nosar runt!

Fredrik Broberg, 16 February 2012, Lämna en kommentar

Gouden Carolus Noël (Christmas)

Varunummer: 11360, Flaska 330ml, 29.50kr, Alkoholhalt: 10.5%

Belgiska Brouwerij Het Ankers Gouden Carolus-serie är högkvalitativ och omtyckt. Denna julversion återupptogs 2002 efter 38 års frånvaro. Säsongsbryggs varje år i augusti med tre sorters “belgisk humle” och “sex sorters örter och kryddor”.

Utseende: Klar och mörkt rödbrun med ett kompakt beige skum som lämnar en spretig krans på glasets insida.

Doft: Söt och vinöst maltig med karamell, bränt socker, limstift, plommon, spritindränkta russin, dadlar, kryddnejlika och en rejäl dos av anis som drar år Ouzo.

Smak: Rejält söt och maltig med massa mörka frukter och kryddor. Doften går igen i smaken med plommon, apelsinskal, russin i likör, bränt socker, dadlar, beska körsbär och mjuka “julkryddor” med framför allt kryddnejlika, lite kanel och anis. Strävt vinöst avslut.

Mun: Len och “sval” munkänsla som tillsammans med en väldigt mjuk och lätt skummande munkänsla skapar en stor och mjuk kropp.

Ett komplext, vinöst, fruktigt och kryddigt belgiskt öl som gömmer sin alkoholstyrka väl och faktiskt är riktigt lättdrucket trots sin höga ABV och smakrikhet. Tonen av anis tar över doften en aning, annars är det här en riktigt högkvalitativ belgisk julöl som är värd att köpas, drickas och sparas.

Mer info om Gouden Carolus Noël (Christmas):

• Gouden Carolus Noël (Christmas) på systembolaget.se
  
• Gouden Carolus Noël (Christmas) på ratebeer.com
  
• Gouden Carolus Noël (Christmas) på beeradvocate.com

Fredrik Broberg, 15 February 2012, Lämna en kommentar

BrewDog Abstrakt AB:08

Varunummer: 11627, Flaska 375ml, 125kr, Alkoholhalt: 11.8%

BrewDogs Abstraktserie har jobbat hårt för att tänja på gränserna för experimentell öl och den senaste utgåvan är kanske den galnaste av dom alla. Man har helt enkelt försökt att skapa en blond imperial stout utan att använda några av de klassiska rostade maltsorterna som ger stouten sin färg och karaktär och istället försökt att införa t.ex. smak- och dofttonerna av kaffe och choklad på annat sätt. De huvudsakliga ingredienserna som gett ölet sin karaktär är havre, lakrits, kakao, kaffe, rökmalt och ekchips.

Utseende: Klar gyllene bärnstensfärgad med ett hyfsat stort och något poröst gulnat skum som inte lämnar så mycket rester.

Doft: Tung kryddig söt doft med alkohol. Karamell, sirap, lite choklad, en svag hint av kaffe, jäst, läder, lite kokt rotfrukt i buljong och en hel del kryddighet som drar åt indisk mat samt svettig ost. Bissart.

Smak: Söt och kvalmig med tunga toner av övermogen frukt som honungsmelon, mango och banan, sirap, jäst, bröd, läder, buljong och mögelost. Letar man runt lite mer hittar man möjligtvis lite toner av choklad och svagt kaffe, men annars tycker jag stoutkaraktären lyser med sin frånvaro.

Mun: Stor kropp med medelstora mjuka bubblor, oljig textur.

På pappret är det här ett väldigt spännande experiment och jag var full av förväntan när jag hällde upp ölet. Tyvärr så blir det i slutändan ett besviket intryck då jag tycker att slutresultatet blir alldeles för spretigt och svårdrucket. Sötma, sälta och kvalmiga burdusa toner av kryddor, frukter och buljong med läder drar istället ölet åt något som känns som en härdsmälta mellan ett barley wine och ett starkt belgiskt ale. Ratebeers klassificering som American Strong Ale ligger nog närmre sanningen än BrewDogs egen Deconstructed Blonde Imperial Stout. Ett mycket intressant öl som tyvärr har sin största styrka i själva utförandet och inte i smaken. Förhoppningsvis kommer ölet bli bättre efter några år i källaren. Slutbetyget ligger farligt nära 5 men får en extra poäng för innovativitet.

Mer info om BrewDog Abstrakt AB:08:

• BrewDog Abstrakt AB:08 på systembolaget.se
  
• BrewDog Abstrakt AB:08 på ratebeer.com
  
• BrewDog Abstrakt AB:08 på beeradvocate.com

Fredrik Broberg, 12 February 2012, Lämna en kommentar

De Molen Hel & Verdoemenis

Varunummer: -, Flaska 330ml, 24x54.90kr, Alkoholhalt: 10%

Menno Olivier och hans rustika hantverksbryggeri De Molen är inte bara Hollands bästa bryggeri utan ett av de små europeiska bryggerier som skapat sig ett rykte av världsklass. Ölen utmärker sig med sin smarta rena svartvita etikett och ofta lite rustika hantverksmässiga karaktär, och de mörkare ölen framförallt håller en enormt hög kvalité.
Hel & Verdoemenis (Helvete & Fördömelse) är en russian imperial stout bryggd med Ljus-, Brun, Choklad- och Caramalt samt humlesorterna Premiant och Saaz och har imponerande 102 IBU (grad av bitterhet).

Utseende: Ogenomträngligt mörkbrun/svart med ett pösigt och lite poröst ljusbrunt skum som lämnar fina rester.

Doft: En fullkomligt underbar doft av mörk intensiv choklad och lite kaffe med rostad malt, trä, lite barr och en söt ton av karamell med en hint av vanilj.

Smak: Första intrycket är sött med starkt bittert kaffe, mörk choklad, karamell, melass och sötlakrits. Sedan stegrar sig en intensiv beska med barr och kåda och gör choklad- och kaffetonerna rejält bittra med ett sting av alkohol som ger en touch av pepparmint.

Mun: Stor men ändå rätt slimmad kropp med en mjukt kittlande kolsyra.

Ett mästerligt öl i sin klass. Doften är fenomenal och elegant och smaken är härligt “mörk” med en hög beska. Det är till och med så att jag tycker att beskan är en smula för hög då den nästan trycker ner de enormt snygga tonerna av kaffe och choklad för mycket. Får det här ölet stå och dra sig ett par år tror jag resultatet kan bli fantastiskt. Annars är det ett klockrent öl att plocka fram som ett sent avslut på en bra kväll.

Ölet går att privatimportera via Brill & Co med ett kollikrav på 24 flaskor.

Mer info om De Molen Hel & Verdoemenis:

• De Molen Hel & Verdoemenis på systembolaget.se
  

Fredrik Broberg, 11 February 2012, Lämna en kommentar

Mikkeller/Three Floyds Boogoop

Varunummer: 11615, Flaska 750ml, 99kr, Alkoholhalt: 10.4%

Den fjärde versionen av Mikkellers och Three Floyds sammarbetsbryggda barley wine som alltid slutar på “Goop” har denna gång bryggts med bovete. Bryggd hos De Proef Brouwerij i Belgien.

Utseende: Lätt disig med en rödaktig bärnstensfärg och ett stort gropigt gräddigt lätt gulnat skum som lämnar fina rester.

Doft: Godissöt karamell med massa fruktig och syltigt bärig humle med barr och lite alkoholhetta med en pinch pepparmint.

Smak: Rejält söt med karamell grapefrukt, geléhallon, geléhjärtan, aprikosmarmelad, svartvinbärsblad och barr med lite alkohol.

Mun: Större kropp med minimala masserande och mjukt skummande bubblor och en silkeslen lätt oljig textur.

Ja här var det amerikanskt på alla sätt och vis. Det är sött som godis och humle överallt och jag vill säga att det är komplext men det känns mest sött och hysteriskt poppigt som japansk tecknad film med mycket vilja och liten tyngd. Det här är en flytande godispåse för vuxna. Gott & Blandat känns som en passande jämförelse, och jag älskar Gott & Blandat! Det känns bara som att man tryckt in hela påsen i munnen på en gång. Det känns ärligt talat nästan mer som en DIPA än ett barley wine.

Mer info om Mikkeller/Three Floyds Boogoop:

• Mikkeller/Three Floyds Boogoop på systembolaget.se
  
• Mikkeller/Three Floyds Boogoop på ratebeer.com
  
• Mikkeller/Three Floyds Boogoop på beeradvocate.com

Fredrik Broberg, 5 February 2012, Lämna en kommentar

Flying Dog Kujo

Varunummer: -, Flaska 355ml, ?kr, Alkoholhalt: 8.9%

*SNABBRECENSION*

Nyhet från importören Wicked Wine. Imperial Stout med kaffe från det lokala bryggeriet Back Dog. Humlen är Northern Brewer och Goldings. Malten är Chokladmalt, Bitter Svartmalt, Rostmalt och Cara-Munichmalt.

Utseende: Ogenomträngligt svart med ett mockabrunt skum.

Doft: Rejält rostad maltig doft med fint nybryggt kaffe, lite bitter choklad och lite örtig beska. Lite enkelspårig men rätt så spännande kaffedoft.

Smak: Smaken är rejält rostat maltig med syrligt bittert kaffe och choklad. Det är sött, men även rätt syrligt och lite bittert vilket tunnar ut sötman.

Mun: Medelstor kropp med mjuk kolsyra. Det syrligt bittra i ölet tunnar ut munkänslan lite.

En rätt rakt på imperial stout som för mig väger över smulan för mycket åt det rostade bittra och blir lite skarpt. Fin doft.

Ölet går att privatimportera via Wicked Wine här med ett kollikrav på 24st.

Mer info om Flying Dog Kujo:

• Flying Dog Kujo på systembolaget.se
  
• Flying Dog Kujo på ratebeer.com
  
• Flying Dog Kujo på beeradvocate.com

Fredrik Broberg, 4 February 2012, Lämna en kommentar

Sierra Nevada Celebration

Varunummer: 11036, Flaska 350ml, 27.90kr, Alkoholhalt: 6.8%

Sierra Nevadas klassiska vinter-IPA säsongsbryggs för vintermånaderna med färsk torkad Cascade-, Chinook- och Centennialhumle samt maltsorterna Two-Row Pale och English Caramel.

Utseende: Disig med en kolaaktigt brun bärnstensfärg och ett gulnat poröst skum som fastnar fläckvis på glaset.

Doft: Söt knäckig malt med ett täcke av härlig amerikansk humle med toner av grapefrukt, persika, kåda och örter. Men de sötare och fruktigare tonerna dör till slut ut lite och lämnar mer en ren ton av klibbiga humlekottar samt Play-Doh.

Smak: Den knäckigt karamelliga sötman som även kommer i smaken trycks snabbt ner av en rejäl kådig och örtig, nästan parfymig beska som precis släpper igenom fruktiga toner av apelsinskal och torkad aprikos. Knäckebröd och apelsinskal med beska örter i eftersmaken och beskan på 65 IBU får munnen att vattnas.

Mun: Medelstor kropp med en skummig kolsyra.

Ett öl som pangar på med härlig knäck och lätt amerikansk humletropik för att sedan brusa till och hålla en ren hård humlefrekvens. Den lilla flaskan ser så oskyldig ut men ölet har rejäla muskler vad gäller beska och varje klunk får det att vattnas i munnen så att det enda hjälpmedlet är att dricka mer. På vissa sätt enkelt, men riktigt gott och välgjort. Men som Magnus Bark sa förra året så undrar även jag om jag inte hade tröttnat om den fanns tillgänglig året runt.

Mer info om Sierra Nevada Celebration:

• Sierra Nevada Celebration på systembolaget.se
  
• Sierra Nevada Celebration på ratebeer.com
  
• Sierra Nevada Celebration på beeradvocate.com

Fredrik Broberg, 2 February 2012, Lämna en kommentar

Stone Double Bastard Ale 2011

Varunummer: 11161, Flaska 650ml, 83.90kr, Alkoholhalt: 10.5%

Är du ute efter stora kaxiga och humlestinna amerikanska öl brukar Stone Brewing vara ett säkert kort. Deras strong ale Arrogant Bastard är lite av en modern klassiker med sitt uppkäftiga namn och här har man skruvat upp det ölets söta och läderaktiga malttoner och fruktiga humle till max och fått fram ett riktigt kraftpaket på 10.5%.

Utseende: Klar med en vacker mörkt läderaktigt röd färg och ett finbubbligt gräddgult skum som lämnar ett fint mönster på glaset.

Doft: En stor maltig doft med robusta toner som läder, tobak och lite steksky slår först emot en för att sedan blanda sig med söta toner av karamell och sockervadd med alkohol. Sedan smyger humlen upp på en med tjocka toner av övermogen tropisk frukt och lite barr.

Smak: Sirapssöt karamell breder ut sig rejält för att sedan balanseras ut med eleganta toner av läder och tobak med grapefrukt, mogen mango, aprikos och svartvinbärsblad. Sedan kommer en stor växande humlig beska med örter och kåda och ringar ut i en lång läderaktig eftersmak med sälta och örtig beska. Alkoholen värmer en del men är trots det rätt integrerad i helheten.

Mun: Stor kropp med en oljig textur och mjukt kolsyrad med små kittlande bubblor.

Ett stort och uppkäftigt öl, men inte utan en viss elegans. Sötma och snygga lädertoner med en stor humlebeska skapar en snygg harmoni. Ett aggressivt men väldigt gott öl nu som säkerligen har potential till att växa ännu mer med några års lagring.

Mer info om Stone Double Bastard Ale 2011:

• Stone Double Bastard Ale 2011 på systembolaget.se
  
• Stone Double Bastard Ale 2011 på ratebeer.com
  
• Stone Double Bastard Ale 2011 på beeradvocate.com

Fredrik Broberg, 2 February 2012, Lämna en kommentar

Nya Öl på Systembolaget 1 Februari 2012

Ja då var det nya året här, vilomånaden Januari är över och det är dags för årets släpp med öl på systembolagets hyllor. Ölbloggarna kryper sakta ut ur sina iden och skriver listor och hoppar förnöjt runt vid åtanken på kommande godsaker som Black Chocolate Stout, Arrogant Basterd, Celebration och andra klassiker. Många av er som läser detta har säkerligen redan uppdaterat er sedan länge men är det någon som fortfarande söker ljuset ska jag försöka lysa upp lite lätt.

Första ölet på listan är ett måste för alla belgofiler! På 11% är Gouden Carolus Cuvée van der Keizer Blauw en stor, söt, fruktig och syndig mörk belgare av mycket hög klass. Är du en sådan där som gillar att glömma bort öl i källaren har du en stark kandidat här.
Sedan dyker en härlig bekant från Sierra Nevada upp. Celebration är en vintersäsongsöl som bryggs med den senaste skörden av Chinook, Cascade och Centennial vilket borgar för en rejäl fest i amerikanahumle. Det är en IPA med härligt knäckig maltbas och rejäl kådig humlebeska och jag kommer personligen plocka på mig så många jag mäktar med.
Stone Brewing är ett av de där amerikanska bryggerierna vars öl många ölfantaster springer sig andfådda efter, och deras Double Bastard Ale kommer det bli svettigt att få tag på. Klassisk amerikana med stor maffig maltstomme och massa humle. Ett öl att dricka nu eller/och att spara.
Stone har dock ett till öl med i släppet och då jag tyckte att det förra ölet i deras ambitiösa Vertical Epic-serie var en smula spretigt och virrigt så verkar den här versionen som är bryggd med chili och kanel trots allt lite spännande.
Fullers är ett av Storbrittaniens största och stabilaste hantverksbryggerier. Charmas man av den maltigt robustare brittiska stilen samt tycker att ett starkt brittiskt ale lagrat 800 dagar i Auchentoshanwhiskyfat verkar lockande så kan 59kr vara värt att lägga på en eller två av denna smått lyxiga flaska. Det förra ölet i serien gillade jag med sina söta konjakstoner.
Sverigeälsklingarna BrewDogs whiskyfatlagringsserie Paradox är en imperial stout som lagras på diverse whiskyfat. Den här gången är det Jurafat som gäller och jag tänker ge den en chans även om jag som obevandrad inom whiskeyn känner mig en smula skeptisk. Och även om jag personligen inte prövat någon av de andra i serien så verkar många ha varit hyfsat positiva.
Oppigårds Ekporter dök upp lite här och där runt SB&WF och är en porter som lagrats med ekkuber. Inte ofta det kommer mörkt öl från kära gamla Oppigårds, och även fast jag prövade ölet både på fat och flaska runt stockholmsmässan så fick jag aldrig grepp om ölet och tyckte ena gången att det var sött gott och lättsamt och lite tunt och kärvt den andra så ska det bli kul att få pröva den med lite tid emellan och i hemmets lugna vrå.
En annan porter jag prövade på mässan var det nya danska fantombryggarmärket Three Amigos Smeden! Tyvärr hittar jag inte mina egna anteckningar om ölet, men den lilla charmiga importören TWC Dryckesutbildning som tar in ölet är en mycket spännande uppstickare bland de svenska importörerna och bör stödjas med minst ett köp!
Tillbaks till Sierra Nevada, och med bravur! I augusti förra året fick vi deras färskhumlade Southern Hemisphere som jag gav en imponerande 9a i betyg och nu är det dags för deras nordligare variant Northern Hemisphere. Ett måste för humleflanören!
Mikkeller känner vi ju till, och även om Three Floyds här i Sverige mest står och bränner i välsorterade pubars kylar med en ofta hårdsmält prislapp så är dom inte mindre kända för amerikanaälskarna för det. Three Floyds rykte är enormt och deras Goop-serie tillsammans med Mikkeller har satt ett leende på många humleälskares läppar. Själv drack jag BooGoop, som är ett barley wine bryggt med bovete, på fat nyligen och tyckte då att den var rätt snäll och bärigt fruktig och söt. Jag lär hur som helst plocka på mig åtminstone en flaska.
BrewDog kommer så äntligen med sin åttonde pjäs i Abstraktserien. Det skotska bryggeriet är ju känt för sina galna experiment och den här gången låter det onekligen mycket spännande då dom försökt att brygga en ljus imperial stout! Det låter så härligt galet att jag bara MÅSTE få tag på åtminstone en flaska.
Vi avslutar denna gångs släpp med en härlig klassiker i ny kostym. Nämligen den ljusa välhumlade belgaren XX Bitter från De Ranke, fast här under namnet Hop Harvest och med ÄNNU mera humle. Need I say more?

LYCKA TILL PÅ ÖLJAKTEN!

11035 Gouden Carolus Cuvée van der Keizer Blauw 2011 [RB][BA]
Belgien, 11%, 750ml, 116:-, T5, 3000 st.

11036 Sierra Nevada Celebration Ale [RB][BA]
USA, 6.8%, 350ml, 27.90:-, T5, 20000 st.

11161 Stone Double Bastard Ale [RB][BA]
USA, 10.5%, 650ml, 83.90:-, T5, 2160 st.

11162 Stone Vertical Epic 11.11.11 [RB][BA]
USA, 9.4%, 650ml, 94.60:-, T5, 2160 st

11184 Fuller’s Brewer’s Reserve Limited Edition No.3 [RB][BA]
England, 9%, 500ml, 59:-, T5, 5200 st.

11422 BrewDog Paradox Jura [RB][BA]
Skottland, 15%, 330ml, 89.90:-, T5, 3000 st.

11668 Oppigårds Ekporter [RB][BA]
Sverige, 8%, 330ml, 43.90:-, T6, 1900 st.

11609 Three Amigos Smeden! [RB][BA]
Danmark, 8%, 330ml, 47.90:-, T7, 600 st.

11611 Sierra Nevada Northern Hemisphere Harvest [RB][BA]
USA, 6.7%, 710ml, 89:-, T7, 1000 st.

11615 Mikkeller/Three Floyds Boogoop [RB][BA]
Belgien/Danmark, 10.4%, 750ml, 99:-, T7, 900 st.

11627 BrewDog Abstrakt AB:08 [RB][BA]
Skottland, 12%, 375ml, 125:-, T6, 960 st.

11631 De Ranke Hop Harvest 2011 [RB][BA]
Belgien, 6.2%, 750ml, 78.50:-, T7, 480 st.

Fredrik Broberg, 31 January 2012, Lämna en kommentar