Ölhunden – Öltips och ölrecensioner

Ölhunden är en sida som recenserar öl på ett enkelt och kortfattat sätt samt sammanställer andra ölrecensenters betyg för att få fram ett medelbetyg.

archive.php

Porter/stout

Electric Nurse Underbar Jul Vinterporter

Varunummer: 11325, Flaska 500ml, 27.40kr, Alkoholhalt: 4.2%

Ölhundbetyg

7

Den ölbryggande Elektrikern och Sjuksköterskan är tillbaka, och denna gång med två “julöl”. Den första av de två som jag recenserar blir denna porter i mer brittisk stil på 4,2%. Etiketten säger:

Bryggd med pilsnermalt, karamellmalt och en massa chokladmalt. Sparsamt humlad med Centennial. Vi har valt att låta ölen vara ofiltrerade för att bibehålla så mycket smak som möjligt. Förvaras bäst mörkt och svalt fram till servering.

Och så är ölet i sedvanlig ordning bryggt hos Dugges.

Utseende: Mörkt brun som drar åt svart med klar vätska. Skummet är ljusbrunt och kompakt med små bubblor.

Doft: Mulligt rostad doft med mörk choklad, mörkt bröd, nybryggt kaffe och lite bränt trä och aska. En aning av syrliga röda bär letar sig igenom allt det svarta också.

Smak: Rostad och rätt så torr med svart kaffe, kakao och en lite bärig syrlighet med drag av lingon och tranbär. Träigt och lite askigt beskt avslut och lite grynigt kaffe och kakao i eftersmaken.

Mun: Lättare kropp med mjuk kolsyra. Len och lite vattnig textur.

En rätt så torr och lätt porter fast med en mycket trevlig “rostning”, framförallt i doften, med drag av kaffe och mörk choklad samt en gnutta sträva bär. Okomplicerad och lite tunn, utan att det stör för mycket. Ett snyggt och bra vardagsöl som jag gärna dricker igen.

Bäst före: 2015-04-14
T: 222

Mer info om Electric Nurse Underbar Jul Vinterporter:

Specialöl

Hantverksbryggeriet Alkemisten 2013

Varunummer: 11920, Flaska 330ml, 69kr, Alkoholhalt: 5%

Ölhundbetyg

7

Hantverksbryggeriets sura blåbärsöl Alkemisten gör come back. Stack onekligen ut på den Svenska ölscenen när den kom 2007 då det knappast fanns speciellt många liknande exempel från svenska producenter. Och läget har väl inte ändrats allt för mycket idag*. Trots att Alkemisten har de karaktäristiska dragen av en lambic är den ingen äkta lambic per se då den inte är spontanjäst utan är ett ale som fått, förutom blåbär, en speciell “jästmix” tillsatt med brett och lactobacillus.

Utseende: Vackert disig djup rubinröd färg med ett stort svampigt och småporöst ljusrosa skum som pyser ihop och lämnar en krater efter sig.

Doft: Vinäger och brett som ger toner av både mögel, urinoar, lagård och gödsel dominerar doften, men där finns också en bärig/fruktig ton som påminner mer om svartvinbär med krusbär och citron än blåbär.

Smak: Torr bärigt fruktig smak med toner av svartvinbär, citron, vinäger och lite blåbär som letar sig fram mer i eftersmaken.

Mun: Medelstor till lättare kropp med mjuk lite kittlande kolsyra och torr textur.

Ett torrt, surt och fruktigt/bärigt öl med rejält tilltagna toner av syra och brett i doften. Smaken är dock mer fruktigt syrligt och saknar den aggressiva komplexiteten som vissa av de belgiska lambicölen har. Blåbären tycker jag mig inte känna av allt för väl dock. Trots allt detta, ett gott och uppfriskande öl med tillräckligt mycket bett för att inte kännas som en halvmesyr.

Bäst före: Oktober 2018

*Edit: Alkemisten är det enda svenska fruktölet av lambicstil som registrerats på Ratebeer.com.

Mer info om Hantverksbryggeriet Alkemisten 2013:

Porter/stout

Omnipollo Hypnopompa

Varunummer: 11919, Flaska 330ml, 138kr, Alkoholhalt: 11%

Ölhundbetyg

8

Henok Fentie och Karl Grandin, som utgör team Omnipollo, åkte ner till det lilla men välrenommerade Holländska bryggeriet De Molen för att brygga en stor och oljig imperial stout “with a twist”. För utöver de mer vanliga ingredienserna rostad malt, vetemalt, humle, jäst och vatten så hade man nämligen släpat med sig en massa marshmallows samt Tahitiska vaniljbönor.

Ölet dracks från flaska på Bishops Arms Folkungagatan och kostade då 138:-.
Lanseras på Systembolaget 1a Oktober och kostar då 59:-.

Utseende: Kolsvart, oljig och helt utan skum. Det blir mest lite bubblor på ytan som snabbt dör bort. Flaskdesignen är onekligen uppseendeväckande och lustig och samtidigt som det kan tyckas vara Karl Grandins mest barnsliga Omnipollodesign hittills så är den ju inte mindre genial för det.

Doft: Söt, rostad och värmande doft med toner av melass, bläck, lite rök, vanilj, kallt kaffe och alkohol.

Smak: Rätt så hög sötma med melass, kaffe, mörk choklad, vanilj, värmande alkohol och mycket vaga drag av mörka frukter och bär. Stort och sött, men väldigt snyggt och avvägt.

Mun: Oj! Som utseendet förvarnade om så finns det inte mycket kolsyra. Ändå så blir jag överraskad av hur “flat” den är. Tjock, oljig och len och helt död. Antingen gillar man det eller inte. Jag gillar det. Det här är stoutsås.

Jag är inte den första att lovorda Omnipollos moderna och våghalsiga öl, och det kan återigen vara värt att poängtera att vissa av dom inte är för alla. Men det är också just det som gör Henok Fenties och Karl Grandins skapelser så tilltalande. Det dom gör är ju i stort sett unikt på den svenska bryggscenen och sedan får man ha vilken åsikt man vill angående kontraktsbryggare.
Hypnopompa må kanske upplevas som aningens “ung” och “het” idag och avsaknaden av kolsyra kommer nog inte tilltala alla, men jag kan inte låta bli att bli annat än lycklig av Henoks och Karls kreativitet och låta betyget spegla det.

Mer info om Omnipollo Hypnopompa:

Ale

Electric Nurse Pale Ale

Varunummer: 1443, Flaska 330ml, 19.90kr, Alkoholhalt: 4.6%

Ölhundbetyg

6

En en pale ale på 4,6% av amerikanskt snitt bryggd med humlesorterna Cascade, Centennial & Citra. Ölet är bryggt av sjuksjöterskan Ida och elektrikern Peter, som tillsammans utgör Electric Nurse, hos Dugges Ale & Porterbryggeri i Landvetter utanför Göteborg. Det är en apa på etiketten.

Utseende: Ljus gyllene bärnsten, näst intill klar vätska, kort vitt skum som lämnar få rester.

Doft: Vag sötma med drag av honung och småkakor, blandade citrusfrukter och citrusskal, lite blommiga toner/snittblommor, men också en lite plastig ton som påminner elkabel/-sladd. Lite tunn och spetsig doft.

Smak: Hyfsat torr med koncentrationen på citrus med ett visst drag av tvål och blommor samt aprikos. Maltbasen är stram med toner av halm och endast en vag “kakig” sötma. Blomskälkbittert avslut, men beskan är hyfsat balanserad.

Mun: Medelstor till lätt munkänsla med mjuka och lätt porlande bubblor. Torr.

Ett “törstsläckaröl” med lättare kropp och som koncentrerar sig på torra krispiga toner av citrus och blommor. Tyvärr så tycker jag doften känns lite vinglig och den är åt det lättare och tunnare hållet. Men som kall törstsläckare en varm sommardag lär den göra sitt jobb.

Bäst Före: 2014-03-27
T-181

Mer info om Electric Nurse Pale Ale:

Ale

Oppigårds Brewers Brown

Varunummer: 11740, Flaska 330ml, 19.70kr, Alkoholhalt: 5.5%

Ölhundbetyg

6

Brewers Brown är en vidareutveckling på ölet Fatboy Brown som Oppigårds bryggde åt rockabillybandet Fatboy förra året. Ölet är ett brown ale som humlats lite extra med de amerikanska humlesorterna Amarillo, Chinook och Cascade för att få fram en något mer markerad beska och toner av tropisk frukt och citrus. Ölet släpptes i det tillfälliga sortimentet den 2a maj i år.

Utseende: Klar mahognyfärgat med lite rött. Trevligt ljusbeige gräddigt skum som lämnar spräckliga rester.

Doft: Hasselnötter, trä (bark?), rågbröd, knäck och lite kaffe men även en gnutta brynt smör. Längre ner kommer även en ton av vaxduk fram.

Smak: Maltig med mörkt fullkornsbröd, nötter, karamell och lite kaffe men även citrus och lite tranbär/lingon. Lättsam maltsötma som snabbt går över i ett rätt så kaffebittert avslut med en eftersmak av kola, nötter och kaffe och en sälta som växer med tempereringen.

Mun: Medelstor kropp med mjuk och lite krämig kolsyra och len textur.

Kanske lite mer bitter än förväntat. Jag tyckte om föregångaren Fat Boy Brown Ale men får personligen ett lite rörigt intryck av den här. Beskan känns lite för påträngande, smörtonen, sältan i eftersmaken. Trots detta gnäll är det fortfarande Oppigårds, vilket betyder tillräckligt hög klass för att hålla det någorlunda på en fråga om smak och tycke.

Mer info om Oppigårds Brewers Brown:

Ljus lager

Nynäshamns Tjockhult Tjinook

Varunummer: 11096, Flaska 500ml, 33.30kr, Alkoholhalt: 5.1%

Ölhundbetyg

9

1997 bryggde Jämtlands Bryggeri en välhumlad lager vid namn Hell åt syskonkrogarna Akkurat och Oliver Twist i Stockholm. Ölet var initialt ett husöl avsett endast för dessa två pubar men letade sig snart ut till Systembolaget och har sedan dess varit en stadig trotjänare för många. 2011 var det dock dags för ett nytt husöl att se dagens ljus och även denna gång blev det en modern välhumlad lager fast nu bryggd hos Nynäshamns Ångbryggeri. Förutom den mer uppenbara humlesorten Chinook har även Citra och Centennial använts.

Utseende: Klar mörkare guldfärgad/bärnsten med ett stort fint stadigt lite gulnat skum som lämnar spräckliga rester.

Doft: Lite gräddigt karamellig doft med smörkola, halm, gräs, smörblommor och citrus. Visst finns det tropik här, men det är en mycket mer gedigen doft än man först kanske förväntar sig. Mycket trevligt!

Smak: Aningen söt maltbas med toner av både smörkola och halm blandar sig riktigt snyggt med en frisk och fräscht blommig citruston för att sedan avrundas med en precis lagom balanserad gräsig beska som får en att vilja ta en klunk till. Plötsligt känner jag en stark lust till att klippa en gräsmatta. Mmmm…

Mun: Medelstor till lättare kropp med mjuk men något krispig kolsyra och len textur. Perfekt i kombination med smaken.

Riktigt bra humlig modern lager utan att börja likna en västkusts-Pale Ale för det. Modernt, lätt och fräscht med tydliga humletoner fast ändå lyckas den behålla något klassiskt över sig. Vill man ha en ljus lätt öl med lite extra plus så blir det inte så mycket bättre än så här. Så synd att den bara kom i liten upplaga på flaska (slutsåld), för den här skulle man ju verkligen velat ha mer av i sommar.

Mer info om Nynäshamns Tjockhult Tjinook:

Ale

Slottskällans Dubbel IPA

Varunummer: 89954, Flaska 330ml, 26-10kr, Alkoholhalt: 8%

Ölhundbetyg

9

Svenskarna skriker fortfarande som fågelungar efter extra humligt öl och när Omnipollos Nebuchadnezzar lanserades senast liknade det nästan guldfeber i Klondike. Då kan det ju vara trevligt att påminna om denna pärla som ligger i beställningssortimentet, redo att beställas styckvis. Humlen som använts är Pacific Jade, US Cascade, NZ Cascade, Columbus, Amarillo och Galaxy.

Utseende: Orange/bärnsten med ett lätt dis och ett snyggt gulvitt gräddigt skum som lämnar fina rester. Snyggt! Etiketten tar dock pris i kategorin “Oinspiration”.

Doft: Tropisk söt frukt blandar sig med beska toner av grapefruktskal och en gnutta kattpiss. Grapefrukt, litchi, mango och passionsfrukt och lite mjuka malttoner av småkakor.

Smak: Söt och besk smak av tropisk frukt, bröstsocker, småkakor och citrusskal. Grapefrukt, litchi, aprikos och ananas skapar en snygg fruktjuice med en trevlig bröstsockersötma i botten och en snygg skalbeska i toppregistret som torkar ut men aldrig blir för hård.

Mun: Fyllig men smidig munkänsla med mjukt krispig kolsyra och något oljig textur.

Heja! Bra jobbat Slottskällans! Äntligen börjar de svenska bryggerierna sätta de humliga ölstilarna på plats. Det här är oerhört prydligt, lättdrucket och gott.

 

Mer info om Slottskällans Dubbel IPA:

Ale

S:t Eriks Easter DIPA

Varunummer: 1331, Flaska 330ml, 20.90kr, Alkoholhalt: 8.5%

Ölhundbetyg

6

Mer “påsköl” i form av ett Double/Imperial India Pale Ale signerat Jessica Heidrich/S:t Eriks. Ölet bryggs som brukligt nu för tiden hos Sigtuna. Pressmeddelandet säger:
S:t Eriks Easter DIPA är ofiltrerad och bryggd på pilsnermalt, två olika sorters karamellmalt samt inte minst Carapils för att bygga dess kropp. Humlet består uteslutande av Centennial som ger karaktär av skog, citrus och kåda. Ölet har humlats var tionde minut under bryggningen samt därefter torrhumlats till en rejäl arom och beska.

Utseende: Orange/bärnsten och disig av jästfällning. Skummet är smutsvitt och lite fluffigt och lämnar lite spräckliga rester. Vad ska vi säga om S:t Eriks byte av design på etiketten? Tja, jag tycker nog den blev tråkigare tyvärr, och plötsligt så liknar S:t Eriks flaskor det brittiska bryggeriet Meantimes flaskor väldigt mycket.

Doft: Rejält söt och citrushumlig doft av aprikosmarmelad och apelsin- och citronskal med fruktkarameller, rostbröd och lite alkoholkyla. Doften går lite upp och ner. Efter en stund kommer även en lite udda citrusbarrig doft som av grönsåpa.

Smak: Även smaken har en betoning på fruktig sötma som går att likna vid marmelad med smak av aprikos och apelsin med skalbitar. Godissöta karamelliga undertoner glider över till en lite brödig karaktär i eftersmaken tillsammans med citrusskal och en ton av örter/kryddor. Smakerna skiktar sig lite och intrycket glider ifrån det humliga och beska och landar i ett mer sött och marmeladigt intryck

Mun: Medelstor till större munkänsla med mjukt kittlande kolsyra och klibbig tjock textur.

En rätt så söt DIPA med något lite svårdefinierat som sticker ut. Kan det vara de lite extra inslagen av apelsinskal och den lite kryddiga karaktären? Det känns hur som helst som att något i doften inte riktigt vill sitta still och tala tydligt. Inte ett dåligt öl, men smulan udda och förvirrande.

Bäst Före: 2013-11-21
Batch (?): 476

Mer info om S:t Eriks Easter DIPA:

Veteöl

Sigtuna Påskweizen

Varunummer: 1325, Flaska 500ml, 24.90kr, Alkoholhalt: 5.2%

Ölhundbetyg

8

Första svenska “påskölet” för i år blev Sigtunas nya weißbier Påskweizen. Så här säger Sigtuna om ölet:
Emil Lindén är känd för sina tolkningar av europeiska klassiska öl och allra helst från gamla Weimarrepubliken. Sigtuna Påskweizen är en modern variant av ett tysk weissbier genom en uppiggande dos humle från både Nya Zeeland och Australien. Som lagarna föreskriver är över hälften av malten vetemalt, resten består av pilsner och karamellmalt som bryggts med tysk veteölsjäst.

Utseende: Klassiskt disig gulorange med ett snyggt gräddigt cremevitt skum som lämnar en trevligt fläckig krans efter sig i glaset. Det ser mycket inbjudande ut.

Doft: Härligt rik doft med massa bubbelgum och tropik över en mjuk och sött jästig vetegrund. Fruktigheten har toner av aprikos, ananas, mandarin och lite banan men det finns även en rejäl dos diacetyl (smör) i doften. Inte mig veterligen ett vanligt inslag i veteöl av det här slaget, men jag får säga att jag personligen tycker att det passar här.

Smak: Söt smak med vete och kakdeg med drag av smörig vanilj i eftersmaken samt småsyrligt tropiska frukter som ananas, persika, mandarin/apelsin och söt rabarber samt gnuttan banan. Inga speciellt kryddiga toner. Väldigt mjuk och godisaktig smak.

Mun: Medelstor munkänsla med mjuk lättsam kolsyra och lent krämig textur.

Weissbier har alltid varit min akilleshäl och det känns ofta som att dom jag gillar mest alltid avviker från stilen en smula. Så även här! Det är väldigt mycket tuggummi likt Hubba Bubba i doften och det finns en tydlig smörton som “stilreglerna” (BJCP) säger inte får finnas där. Jag känner inte heller av speciellt mycket toner av den annars så karaktäristiska kryddnejlikan. Men skit i samma, jag tycker det är jättegott. En riktigt mjuk och len hefeweizen med massa godis och frukt som passar en tvivlare som mig.
Ölet släpps på Systembolaget den 11 mars.

Bäst före: 2013-11-20
Batch (?): 475

Mer info om Sigtuna Påskweizen:

Ale

Dugges Spotlight

Varunummer: Dagligvaruhandeln, Flaska 330ml, 25kr, Alkoholhalt: 3.5%

Ölhundbetyg

7

Göteborgska Dugges har visat förut att dom kan göra bra lågalkoholhaltiga öl (Brandmästare Andréns Törstsläckare). Här handlar det om en pale ale på 3.5% i amerikansk stil. Bryggd med Pilsner- och Caramalt, bitterhumlats med Hallertau Brewers Gold och torrhumlats med Simcoe, Amarillo och Citra. En krona av varje såld öl går till ett “kulturstipendium” för lokala förmågor som Dugges ska dela ut årligen.

Utseende: Gyllene med en aning till disighet. Skummet är medelstort och vitt och lämnar trevliga rester. Trevligt!

Doft: Mjuk maltighet med drag av söta kex blandar sig med en väldigt försiktig fruktighet av mandarin och aprikos, halm, gräs och en mycket svag gasighet som knappt är värd att nämna.

Smak: Lätt och frisk smak av kex och vitt bröd, grapefrukt, vattenmelon och persika samt nyslaget gräs och gnuttan metall i avslutet.

Mun: Lätt kropp med mjuka små kittlande bubblor och lätt vattnig textur.

Ett mycket friskt och krispigt öl med lätt munkänsla och lätt munkänsla. Perfekt att släcka törsten med en varm dag men ska du ha den till mat så är nog något lika lätt som t.ex. en sallad att föreslå då den annars kan bli lite väl tam. Jag gillar den trevligt kexiga tonen i doften men hade kanske gärna sett lite mer fruktighet, men med tanke på Bäst Före-datumet så misstänker jag även att min flaska kan ha tappat lite humletoner på vägen. Trots det tycker jag ölets kvalité kom fram bra, men drick den inte för kall då om du vill få ut så mycket av smakerna som möjligt. Mycket kompetent folköl.

Bäst Före: 2013-06-06
T: 49

Mer info om Dugges Spotlight:

Page 2 of 13«12345»...Last »