Ölhunden – Öltips och ölrecensioner

Ölhunden är en sida som recenserar öl på ett enkelt och kortfattat sätt samt sammanställer andra ölrecensenters betyg för att få fram ett medelbetyg.

archive.php

Ale

Uerige Classic Altbier

Varunummer: 11024, Flaska 330ml, 37.90kr, Alkoholhalt: 4.7%

Ölhundbetyg

7

Den smått exotiska stilen altbier som härstammar från Düsseldorf/Tyskland är ett överjäst öl som lagras svalt likt ett lageröl. Altbier brukar nämnas i samma andetag som ölstilen Kölsch, som i sin tur härstammar från Köln och också är ett överjäst öl som sedan lagras svalt. Men då Kölsch oftast är ljusare och med lägre beska så tenderar Altbier att vara mörkare och avsevärt beskare. Det är inte alt för ofta vi ser altbier på systembolaget men importören Wicked Wine har skämt bort oss med denna vackra patentkorksflaska som tillfälligt lanserades den 1a Juni. Uerige (Classic) Altbier ligger på plats 14 över Ratebeers högst rankade altbiers.

Utseende: Grumligt kolabrunaktigt bärnsten med ett stort smutsbeige bubbligt poröst skum som lämnar kletiga rester och en jästig hinna efter sig på glaskanten.

Doft: Brödiga toner med en hel del jäst och sötma av farin slår emot en till en början. Sedan kommer lite jästa frukttoner av apelsin, äpplen och svartvinbär med beska örter och svart te. Intensiv och rätt så spännande doft.

Smak: Maltig med toner av bröd, sirap och farin och jäst men också fruktiga toner av apelsin, röda äpplen, svartvinbär och kanske rönnbär. Komplex smak. Rejäl örtig skalbeska med drag av apelsinskal och svart starkt te. Maltigt, jästigt, fruktsyrligt, bittert.

Mun: Masserande och lite skummande och småstickig kolsyra jobbar upp en fyllig munkänsla. Vätskan är len och aningens oljig.

På 4,7% är det här ett riktigt kraftpaket smakmässigt sätt. Magnus BarkOfiltrerat sätter faktiskt huvudet på spiken lite när han säger “Besk som en bra engelsk IPA, maltig som en doppelbock, komplex som en quadrupel“. För det är bara att hålla med. Den har verkligen drag av många stilar på en och samma gång, och smakerna är uppskruvade på hög volym. Om man sedan är lika förälskad i de Tyska ölstilarna som Bark är är en annan femma. Personligen så fascineras jag av ölet men känner att jag kanske behöver göra ett återbesök, men hantverket är onekligen imponerande.

Mer info om Uerige Classic Altbier:

Ale

Electric Nurse Pale Ale

Varunummer: 1443, Flaska 330ml, 19.90kr, Alkoholhalt: 4.6%

Ölhundbetyg

6

En en pale ale på 4,6% av amerikanskt snitt bryggd med humlesorterna Cascade, Centennial & Citra. Ölet är bryggt av sjuksjöterskan Ida och elektrikern Peter, som tillsammans utgör Electric Nurse, hos Dugges Ale & Porterbryggeri i Landvetter utanför Göteborg. Det är en apa på etiketten.

Utseende: Ljus gyllene bärnsten, näst intill klar vätska, kort vitt skum som lämnar få rester.

Doft: Vag sötma med drag av honung och småkakor, blandade citrusfrukter och citrusskal, lite blommiga toner/snittblommor, men också en lite plastig ton som påminner elkabel/-sladd. Lite tunn och spetsig doft.

Smak: Hyfsat torr med koncentrationen på citrus med ett visst drag av tvål och blommor samt aprikos. Maltbasen är stram med toner av halm och endast en vag “kakig” sötma. Blomskälkbittert avslut, men beskan är hyfsat balanserad.

Mun: Medelstor till lätt munkänsla med mjuka och lätt porlande bubblor. Torr.

Ett “törstsläckaröl” med lättare kropp och som koncentrerar sig på torra krispiga toner av citrus och blommor. Tyvärr så tycker jag doften känns lite vinglig och den är åt det lättare och tunnare hållet. Men som kall törstsläckare en varm sommardag lär den göra sitt jobb.

Bäst Före: 2014-03-27
T-181

Mer info om Electric Nurse Pale Ale:

Ale

Oppigårds Brewers Brown

Varunummer: 11740, Flaska 330ml, 19.70kr, Alkoholhalt: 5.5%

Ölhundbetyg

6

Brewers Brown är en vidareutveckling på ölet Fatboy Brown som Oppigårds bryggde åt rockabillybandet Fatboy förra året. Ölet är ett brown ale som humlats lite extra med de amerikanska humlesorterna Amarillo, Chinook och Cascade för att få fram en något mer markerad beska och toner av tropisk frukt och citrus. Ölet släpptes i det tillfälliga sortimentet den 2a maj i år.

Utseende: Klar mahognyfärgat med lite rött. Trevligt ljusbeige gräddigt skum som lämnar spräckliga rester.

Doft: Hasselnötter, trä (bark?), rågbröd, knäck och lite kaffe men även en gnutta brynt smör. Längre ner kommer även en ton av vaxduk fram.

Smak: Maltig med mörkt fullkornsbröd, nötter, karamell och lite kaffe men även citrus och lite tranbär/lingon. Lättsam maltsötma som snabbt går över i ett rätt så kaffebittert avslut med en eftersmak av kola, nötter och kaffe och en sälta som växer med tempereringen.

Mun: Medelstor kropp med mjuk och lite krämig kolsyra och len textur.

Kanske lite mer bitter än förväntat. Jag tyckte om föregångaren Fat Boy Brown Ale men får personligen ett lite rörigt intryck av den här. Beskan känns lite för påträngande, smörtonen, sältan i eftersmaken. Trots detta gnäll är det fortfarande Oppigårds, vilket betyder tillräckligt hög klass för att hålla det någorlunda på en fråga om smak och tycke.

Mer info om Oppigårds Brewers Brown:

Ale

Flying Dog Imperial IPA – Galaxy Single Hop

Varunummer: -, Fat 330ml, 89kr, Alkoholhalt: 10%

Ölhundbetyg

6

Galaxy är en Australiensisk högalfahumle som togs fram ur Perlehumlen 1994. Beskrivs som en blandning av citrus och passionsfrukt.

Utseende: Grumlig orange med ett lite gulnat kompakt skum som lämnar fläckiga rester.

Doft: Karamell och fruktpuré med klibbiga toner av aprikos, mango, passionsfrukt och grapefrukt men även en tjock umamisälta som hos buljong med lite småkryddiga toner av trä och barr.

Smak: även här slåss stora tunga söta och salta smaker om uppmärksamheten. Något mer grapefrukt kikar fram än i doften men överlag tippar det över med klibbiga toner av aprikos, mango, passionsfrukt, ananas och karamell med buljong och barr i eftersmaken.

Mun: Stor klibbig munkänsla med mjuk masserande kolsyra. Tung och kladdig.

Personligen har jag tröttnat en del på den här typen av övermaxad DIPA. Det blir väldigt svårdrucket som ett helt glas. I ett mindre glas och tillsammans med ost eller efterrätt kan jag se det fungera bättre, men som jag fick den nu så önskar jag att den varit lättare och friskare.

Mer info om Flying Dog Imperial IPA – Galaxy Single Hop:

Ale

Napa Smith Hopageddon Imperial IPA

Varunummer: 11099, Flaska 355ml, 30.90kr, Alkoholhalt: 9.2%

Ölhundbetyg

6

Amerikansk västkust-dipa som redan i förtexten siktar på att övertyga en om att det är ett öl för humlemasochisten. Humlen som använts för att uppnå detta är Chinook, Cascade, Warrior, Columbus, Mt. Hood och Centennial och beskan landar på knäckande 144 IBU. Vad jag först höll på att missa är dock även att det tydligen lagrats på Chardonnay och Cabernetfat.

Utseende: Grumlig brunorange/mörkt bärnsten med ett gulnat skum som pyser ihop rätt så kvick och lämnar lite spridda rester.

Doft: Karamellig sockervaddssötma samt en kådig barrig och lite skarp beska dominerar doften och dova fruktiga toner av aprikos och syltade grapefruktskal ligger mer i bakgrunden. Det är en rätt så onyanserad och hård doft.

Smak: Sötklibbig karamell blandar sig med lite syltiga frukttoner av aprikos, litchi, grapefrukt och något lite mer otydligt som först påminner om nätmelon. Jag ser lite andra recensenter nämna banan samt att bryggeriet själva säger papaya, och ja, jag kan vara beredd att hålla med. Först känns ölet inte så mördande beskt som det beskrivs, men så kryper beskan på en med en malörtsliknande karaktär.

Mun: Medelstor till större munkänsla med lätt kittlande kolsyra och oljig trxtur.

Ett aggressivt men också lite onyanserat och klumpigt öl. Hög sötma och beska som gör sitt jobb för den som vill ha “mycket” men utan att imponera nämnvär. Jag tycker fruktigheten, eller “mellanregistret” som jag ibland kallar det, blir dov och rörig. Ett godkänt öl för stilen dock trots att jag misstänker att den tappat lite fräschör.

Mer info om Napa Smith Hopageddon Imperial IPA:

Ale

Mikkeller Årh Hvad?!

Varunummer: -, Flaska 330ml, -kr, Alkoholhalt: 6.8%

Ölhundbetyg

7

Kontraktsbryggaren Mikkeller skojar till det och brygger en klon på det kända Trappistölet Orval som är ett torrhumlat belgiskt ljust öl spetsat med brettanomycesjäst.

Utseende: Disig mörkare brunorange/bärnsten med ett gulnat poröst skum som lämnar rester.

Doft: Tydligt jästig doft av brettanomyces med fruktiga undertoner av röda äpplen, persika, citrus, bröd och lite “kryddhylla”. Sötsurt och brettigt.

Smak: Jäst och småkaka blandar sig med örtiga, aningens tropiska och citrusfruktiga humletoner och slutar med viss barrig/skalbeska. Apelsinskal, örter, vita druvor och aningens alkohol ger tillsammans med den lite stalliga brettkaraktären en viss vitvinskänsla. Trevligt!

Mun: Medelstor kropp med lite livlig kolsyra och mjuk textur.

Roligt med anspelningen på Orval, även om det kanske inte blir så tydligt för den som inte känner till ölets bakgrund från början. Nu drack jag inte Årh Hvad jämte en Orval så att poängtera skillnader eller likheter mer i detalj blir svårt. Men bedömt utifrån mitt “muskelminne” av Orval så känns det åtminstone som att den här har en mer markerad beska och en tydligare brettkaraktär i åtminstone doften. Inte en modern klassiker måhända, men ett gott öl för den som gillar brettanomycesjästens speciella karaktär.

Bäst Före: 18/03/23

Mer info om Mikkeller Årh Hvad?!:

Ale

Slottskällans Dubbel IPA

Varunummer: 89954, Flaska 330ml, 26-10kr, Alkoholhalt: 8%

Ölhundbetyg

9

Svenskarna skriker fortfarande som fågelungar efter extra humligt öl och när Omnipollos Nebuchadnezzar lanserades senast liknade det nästan guldfeber i Klondike. Då kan det ju vara trevligt att påminna om denna pärla som ligger i beställningssortimentet, redo att beställas styckvis. Humlen som använts är Pacific Jade, US Cascade, NZ Cascade, Columbus, Amarillo och Galaxy.

Utseende: Orange/bärnsten med ett lätt dis och ett snyggt gulvitt gräddigt skum som lämnar fina rester. Snyggt! Etiketten tar dock pris i kategorin “Oinspiration”.

Doft: Tropisk söt frukt blandar sig med beska toner av grapefruktskal och en gnutta kattpiss. Grapefrukt, litchi, mango och passionsfrukt och lite mjuka malttoner av småkakor.

Smak: Söt och besk smak av tropisk frukt, bröstsocker, småkakor och citrusskal. Grapefrukt, litchi, aprikos och ananas skapar en snygg fruktjuice med en trevlig bröstsockersötma i botten och en snygg skalbeska i toppregistret som torkar ut men aldrig blir för hård.

Mun: Fyllig men smidig munkänsla med mjukt krispig kolsyra och något oljig textur.

Heja! Bra jobbat Slottskällans! Äntligen börjar de svenska bryggerierna sätta de humliga ölstilarna på plats. Det här är oerhört prydligt, lättdrucket och gott.

 

Mer info om Slottskällans Dubbel IPA:

Ale

Westvleteren 8

Varunummer: -, Flaska 330ml, -kr, Alkoholhalt: 8%

Ölhundbetyg

9

Lillebrorsan till “världens bästa öl” är ett mörkt belgian strong ale och pryds av en blå kapsyl men är lika naken på etikett som sina syskon. Westvleteren Abdij St. Sixtus brygger för närvarande tre stycken öl; Blond, 8 (brukade heta Extra 8) och så den beryktade 12an. Bryggeriet motsätter sig vanligtvis starkt att deras öl säljs någon annanstans än vid klostret så morgondagens (läs; dagens) släpp är en anomali.

Utseende: Grumlig och mörkt rödbrun med en hel del jästfällning i botten på flaskan. Det gråbeigea skummet fräser ilsket när man häller upp ölet och blir aldrig vare sig stort eller långlivat och lämnar heller ej mycket rester.

Doft: Oj vilken snygg doft av knäck, sirap och torkad frukt! Knäck, saftiga röda äpplen, persika och fikon bl.a. Känner även en svag och lite salt kryddig ton som av buljong i bakgrunden och när ölet värms upp så tillkommer även en ton av vörtbröd och kallt kaffe.

Smak: Söt med sirap/bränt socker, farin, röda syrliga äpplen, apelsin, lite röda skogsbär och så med en avslutande fruktighet av banan som sträcker sig ut i eftersmaken med kola, choklad och en lite småbränd kryddig maltbeska.

Mun: Stor fyllig kolsyra med masserande/porlande bubblor, vätskan är len och rätt så lätt.

Jag kan inte hjälpa att bli förundrad över vilka oerhörda hantverk till öl munkarna på Abdij St. Sixtus gör. Det är inga “magiska öl från yttre rymden”. Det är smaker som du har känt och druckit förut, men det som skiljer dom åt från många andra är hur komplexa och snyggt sammansatta dom är. Svåråtkomliga, javisst, men jag tycker helt klart att man kan försöka glömma bort deras fåniga rykte ett tag när man väl får chansen att dricka dom. Men tar man sig även ro att reflektera över ölets beståndsdelar så blir man rikligt belönad.

Bäst Före: 23-02-14 (tre år före bryggdatum)

Mer info om Westvleteren 8:

Ale

S:t Eriks Easter DIPA

Varunummer: 1331, Flaska 330ml, 20.90kr, Alkoholhalt: 8.5%

Ölhundbetyg

6

Mer “påsköl” i form av ett Double/Imperial India Pale Ale signerat Jessica Heidrich/S:t Eriks. Ölet bryggs som brukligt nu för tiden hos Sigtuna. Pressmeddelandet säger:
S:t Eriks Easter DIPA är ofiltrerad och bryggd på pilsnermalt, två olika sorters karamellmalt samt inte minst Carapils för att bygga dess kropp. Humlet består uteslutande av Centennial som ger karaktär av skog, citrus och kåda. Ölet har humlats var tionde minut under bryggningen samt därefter torrhumlats till en rejäl arom och beska.

Utseende: Orange/bärnsten och disig av jästfällning. Skummet är smutsvitt och lite fluffigt och lämnar lite spräckliga rester. Vad ska vi säga om S:t Eriks byte av design på etiketten? Tja, jag tycker nog den blev tråkigare tyvärr, och plötsligt så liknar S:t Eriks flaskor det brittiska bryggeriet Meantimes flaskor väldigt mycket.

Doft: Rejält söt och citrushumlig doft av aprikosmarmelad och apelsin- och citronskal med fruktkarameller, rostbröd och lite alkoholkyla. Doften går lite upp och ner. Efter en stund kommer även en lite udda citrusbarrig doft som av grönsåpa.

Smak: Även smaken har en betoning på fruktig sötma som går att likna vid marmelad med smak av aprikos och apelsin med skalbitar. Godissöta karamelliga undertoner glider över till en lite brödig karaktär i eftersmaken tillsammans med citrusskal och en ton av örter/kryddor. Smakerna skiktar sig lite och intrycket glider ifrån det humliga och beska och landar i ett mer sött och marmeladigt intryck

Mun: Medelstor till större munkänsla med mjukt kittlande kolsyra och klibbig tjock textur.

En rätt så söt DIPA med något lite svårdefinierat som sticker ut. Kan det vara de lite extra inslagen av apelsinskal och den lite kryddiga karaktären? Det känns hur som helst som att något i doften inte riktigt vill sitta still och tala tydligt. Inte ett dåligt öl, men smulan udda och förvirrande.

Bäst Före: 2013-11-21
Batch (?): 476

Mer info om S:t Eriks Easter DIPA:

Ale

Epic Armageddon IPA

Varunummer: 1523, Flaska 330ml, 22.90kr, Alkoholhalt: 6.7%

Ölhundbetyg

8

Favorit i repris då denna IPA i amerikansk stil från bryggeriet Epic i Nya Zeeland återvänder till Systembolaget. Förra gången den var här var 2011, och då i halvlitersflaska om jag minns rätt. Nu är den en del av fasta vårsortimentet. Bryggs med Engelsk pale ale-malt och karamellmalt samt humlesorterna Cascade, Centennial, Columbus och Simcoe.

Utseende: Klar bärnsten/guldfärgad med ett lite kort smutsvitt skum. Enkel men stilren och fotogenisk etikett som poppar ut.

Doft: Spunnet socker/karamell blandar sig snyggt med lite “svettiga”/salta humletoner av grapefrukt, litchi och mango med beska barr. Man känner verkligen beskan i doften.

Smak: Karamellsötma samt lite rostat bröd får bra jämvikt med grapefrukt, litchi och aprikos och avslutar med en stadig men lagom barrig beska. I avslutet får sötman en ton av spunnet socker och en stenig mineralton ger lite extra dimension till det hela.

Mun: Medelstor kropp med en kolsyra som går lite som elektricitet över tungan. Vätskan är len och aningens oljig.

Ren och rakt på sak men mycket snygg. Inte det mest komplexa ölet man kan dricka men det som finns där sitter ihop bra och är precis allt man behöver av en sådan här öl och perfekt att ha som stadigt inslag till våren.

Bäst före: 13-12-13

Mer info om Epic Armageddon IPA:

Page 4 of 26« First...«23456»...Last »