Ölhunden – Öltips och ölrecensioner

Ölhunden är en sida som recenserar öl på ett enkelt och kortfattat sätt samt sammanställer andra ölrecensenters betyg för att få fram ett medelbetyg.

archive.php

Ale

Brooklyn 1/2 Ale – Session Saison

Varunummer: Dagligvaruhandeln, Flaska 355ml, 15.90kr, Alkoholhalt: 3.4%

Ölhundbetyg

7

Det är roligt att öltrenden äntligen börjar visa sig även på den kära “folkölshyllan” i matbutikerna. Den senaste stora nyheten i det segmentet är Brooklyns 3.4% starka saison “1/2 Ale”. Ölet är bryggt specifikt för den svenska marknaden och är alltså en saison till stilen. Humlesorterna som använts ska vara Sorachi Ace, Perle, Amarillo och Simcoe.

Utseende: Vackert gul och disig med ett stort bubbligt såpigt vitt skum som lämnar spräckliga rester efter sig.

Doft: Klassisk saisondoft med den lite örtigt degiga doften av vetebulle/kex och syrligt örtig citrusfrukt samt lite grön banan och stjärnfrukt. I det kryddiga så tycker jag mig känna igen den karaktäristiska Sorachi Ace-humlen med sin originella ton av dill, men absolut inte på det kvalmiga sätt som det ibland kan bli. På Ratebeer så liknar den ökände “tickern” Per “omhper” Forsgren doften vid ”citronyoghurt” vilket är ganska så träffande. Väldigt trevlig doft faktiskt.

Smak: Citrus, deg och kex, lite persika, stjärnfrukt och mjuk örtiga och kryddiga toner. Torrt avslut med en mjukt uttorkande örtig beska.

Mun: Lättare kropp med mjuk och lite låg kolsyra. Lite vattnig textur. Det är lätt, men det är absolut inte dåligt. Tvärtom.

Ett friskt fruktigt, torrt och småkryddigt ”folköl” med balanserade men tydliga inslag av jäst och humle. Visst blir det lätt lite tunt i kroppen för ett sådant här öl och det känns nästan alltid som att det är något som fattas i smaken. Men det tycker jag man får ta med i beräkningarna och ett sexpack såna här är ju som gjort för en dag på stranden. Ett av de absolut bästa folkölsalternativen som Sverige har att erbjuda just nu. Farligt nära en 8a.

Mer info om Brooklyn 1/2 Ale – Session Saison:

Ale

Three Floyds Pride & Joy Mild Ale

Varunummer: -, Flaska 355ml, 54kr, Alkoholhalt: 5%

Ölhundbetyg

5

Något som bryggeriet själva lättsamt kallar en “American Mild Ale”. Om stilen Mild Ale, som normalt härstammar från England, säger BJCP (Beer Judge Certification Program) så här:

“A light-flavored, malt-accented beer that is readily suited to drinking in quantity. Refreshing, yet flavorful. Some versions may seem like lower gravity brown porters.
Most are low-gravity session beers in the range 3.1-3.8%, although some versions may be made in the stronger (4%+) range for export, festivals, seasonal and/or special occasions. Generally served on cask; session-strength bottled versions don’t often travel well. A wide range of interpretations are possible.”

Utseende: Disig och lite murrigt brunorange med lite partiklar som flyter runt. Det gulnade skummet blir ca två fingrar stort och inte så långlivat.

Doft: Apelsinskal, lite bergamott, aprikos, kanderad ingefära, mint, lite kex och en gnutta hård alkohol.

Smak: Apelsin, apelsinskal, aprikos, vitt bröd, även här lite kryddig ton som påminner om mint/ingefära och allt avslutas med en lite parfymig skalbeska som växer lite i eftersmaken. Smaken känns inte så söt utan mer lätt citrussyrlig och avslutar lite kort och lämnar mest en lite kryddig beska kvar.

Mun: Medelstor till lättare kropp med mjukt frasig kolsyra och lätt textur.

Förmodligen det tråkigaste och sämst utförda öl jag druckit från Three Floyds. Kan tänka mig att det är en helt annan historia om man dricker det färskt från fat i solen på någon uteservering nära bryggeriet, men så här ett okänt antal månader i flaska på andra sidan Atlanten känns det inte så upphetsande. Vad gäller hänvisningen till mild ale så känns det inte speciellt träffsäkert då ölet känns mer humledrivet och ljust än maltigt, och BeerAdvocates benämning American Pale Ale känns lite mer närmre sanningen.

Mer info om Three Floyds Pride & Joy Mild Ale:

Ale

Three Floyds Alpha King Pale Ale

Varunummer: -, Flaska 355ml, 60kr, Alkoholhalt: 6.66%

Ölhundbetyg

8

Three Floyds är ett av de där eftersökta amerikanska bryggerierna som får allas ögon att tindra lite extra mycket. Vi ser dom sällan i Sverige, men är man i köpenhamn brukar man kunna hitta lite flaskor hos Mikkeller & Friends. Det här är en amerikansk pale ale ur deras bassortiment, och beskan ska enligt hemsidan ligga på 68 IBU och ABV på passande 6,66%. Bryggeriet säger såhär:

“Big American Pale Ale with citrusy aroma- a hop lover’s cult beer and Three Floyds’ flagship beer. Brewed with Cenntennial, Cascade & Warrior Hops. 
Alpha King is an American Pale Ale with a bold citrus hop character. We brew all our beers for our own demanding tastes. If you’re unwilling to compromise on your beer, we urge you to try it.”

Utseende: Lätt disig och med en dovt rödaktig/orange bärnstensfärg. Det något korta skummet blir ca 1,5 fingrar högt och är tätt och lite smutsvitt/gulnat.

Doft: Grapefrukt och karamell med en lite sockervaddsliknande karaktär samt rejält med kåda och barr. Hyfsat okomplicerat, men klassiskt amerikanskt och väldigt välgjort.

Smak: Sockervaddig karamell, grapefrukt, blodapelsin och litchi smälter ihop på ett robust men balanserat sätt och avslutar med en rejäl barrig och kådig beska. Ouff, vad gott!

Mun: Medelstor kropp med mjuk kolsyra och aningens oljig textur.

En väldigt potent APA med både rejäl dos karamellig sötma och kådig beska. Med svenska mått skulle det här lätt passera för att vara en IPA, men så är det ju Three Floyds också. Den är nästan på pricken fyra månader gammal, vilket skulle kunnat ge vilket annat öl som helst av stilen en ocharmig trötthet. Men istället tycker jag den står sig bra och känns inte “ihålig” som vissa trötta humleöl kan göra. Jag gissar på att det beror på hög klass vad gäller både råvaror och hantverk i första hand. Hur den fraktats och förvarats har jag faktiskt inte så stort hum om. Men visst, hade den varit färsk hade den nog glidit upp till en nia.

Mer info om Three Floyds Alpha King Pale Ale:

Ale

Omnipollo Nebolution

Varunummer: -, Fat 200ml, -kr, Alkoholhalt: 10.5%

Ölhundbetyg

8

Omnipollo har visst börjat mata ur sig humlemonster på löpande band, och den senaste i ledet är Nebolution som är en uppskalad variant av deras prisbelönta DIPA Nebuchadnezzar. Alltså fyra gånger så mycket humle (Simcoe) som i Nebuchadnezzar. Ölet släpps endast på fat i liten upplaga och kommer dyka upp på väl valda krogar inom det närmsta. Ölet kommer för övrigt också att finnas på årets upplaga av Copenhagen Beer Celebration i Köpenhamn den 2-3 maj.

Ölet är bryggt hos De Proefbrouwerij i Belgien och jag drack ölet hos Bishops Arms Folkungagatan.

Utseende: Gyllene bärnstensfärgad och klar förutom en lätt lätt disighet. Skummet är smutsvitt och fluffigt och lämnar fläckar på glaset.

Doft: Jämfört med Fatamorgana (som dracks samtidigt vid tillfället), eller Nebuchadnezzar för den delen, är det en mycket karamelligare och bittert/träigt barrig doft som slår emot en, mer än tropiskt juicig. Intensiv humlenärvaro som ger ifrån sig mycket barr och en mer tillbakalutad fruktighet av grapefrukt, litchi och röda äpplen, men också en lite salt ton som påminner om svett.

Smak: Söt/salt och karamellig med grapefrukt, litchi och en stadig barrig beska som växer. Sältan ifrån doften, karamelligheten och den barriga/träiga beskan ger ölet en lite mer rustik känsla. Men den behagliga fruktigheten med drag av både citrus, litchi och mer vardagliga frukter som äpple och päron ger ett hyfsat elegant intryck.

Mun: Större munkänsla med mjuk krämig kolsyra och bra lagom oljig textur.

En DIPA som väjer lite för det tropiska och vågar släppa fram lite karamellig sötma och hög barrig beska. Sältan som dyker upp kan bli påfrestande, men den klarar sig precis undan från att bli kvalmig tycker jag. Stor och potent med karamell och sälta, men även snyggt avvägd med lättsamma frukttoner som smyger sig på. Däremot påminner den inte det minsta om Nebuchadnezzar, och kopplingen känns förvirrande. Inte det bästa ölet som kommit från Omnipollo, men visst är det en humlebomb av rang!

 

Mer info om Omnipollo Nebolution:

Ale

Smuttynose Barleywine Style Ale 2013

Varunummer: 11668, Flaska 650ml, 79.50kr, Alkoholhalt: 11.8%

Ölhundbetyg

8

Smuttynose Brewing, bryggeriet med den gulliga lilla sälen i logotypen, ligger i Portsmouth, New Hampshire/USA. Bryggeriet har fem öl i det fasta sortimentet, ca 6 stycken säsongsöl och så den lite exklusivare serien “Big Beer Series” där man hittar detta barley wine på 11.8%. Smuttynose importeras av Great Brands AB och har väl inte varit speciellt överrepresenterade på Systembolagets hyllor hittills precis, utan mest varit något man hittat hos Oliver Twist på Repslagargatan.

——————————————————————————————————————————–

Utseende: Mycket snyggt bärnstensfärgat öl som börjar klart men blir disigare vartefter man häller. Två fingrar smutsvitt/gulnat gräddigt skum som lämnar en tät gardin. Stilig och elegant etikett som inte faller i fällan att se ut som något taget ur en Spindelmannentidning, vilket i ärlighetens namn många amerikanska hantverksöl gör. Mycket snyggt, som sagt.

Doft: Sockervadd/bröstsocker, karamell, grapefrukt, litchi, läder och alkohol. Det luktar karamelligt humlegodis.

Smak: Sötklibbig med karamell/bröstsocker, grapefrukt, litchi, aprikos, lite fet ton av gräddkola, läder, trä och pepprig mix av alkohol och hög barrig beska. Lite lakrits i eftersmaken. Sött, humligt och gott men också lite “gapigt”.

Mun: Stor kropp, mjuk fyllig kolsyra, oljigt klibbig textur.

Klassiskt amerikanskt barley wine i samma anda som Stone Old Guardian, Great Divide Old Ruffian och Sierra Nevada Bigfoot. Sött och karamelligt med massa grapefrukt, läder samt massa barr och alkohol. I det här fallet kanske lite för mycket alkohol och beska barr kan hända, så ett par år i källaren kan vara att föredra.

Mer info om Smuttynose Barleywine Style Ale 2013:

Ale

Omnipollo Astral Merkur

Varunummer: -, Fat 300ml, 85kr, Alkoholhalt: 6.7%

Ölhundbetyg

8

Omnipollos senaste projekt “Astral” går ut på att få ut så färskt öl till krogen som möjligt. Tydligen ska man passa på att pröva på lite udda humlesorter också, och först ut är den tyska högalfahumlen (12%-16.2%) “Merkur” som är korsavlad från “Hallertauer Magnum” och den lite mer anonymt benämnda “81/8/13”. Bryggt hos De Proefbrouwerij den 21 januari, och fattappat den 6e februari. Så när jag nu drack öl på Bishops Arms Folkungagatan den 21 februari var alltså ölet 15 dagar gammalt.

Utseende: Mjukt disig och ljust honungsgyllene med ett kort vitt bubbligt skum som lämnar små vertikala streck efter sig på glaskanten.

Doft: Fräsch tropik med grapefrukt, mango, stjärnfrukt och lite ananas, stenig mineral, kex och gräs. Fräscht och friskt humlig men avslappnat och absolut ingen “doftbomb”.

Smak: Frisk tropik med citrus, stjärnfrukt, mango och aningen litchi samt mjuk kexig malt. Mjuk, medelstor, gräsig och bara aningens barrig beska. Mineral och honung i eftersmaken.

Mun: Medelstor till lättare kropp med mjuk laid back kolsyra och len textur.

Rent, fräscht och välgjort som förväntat. Men kroppen är lättare än jag skulle ha gissat utifrån de 6.7%en. För att vara en tysk humlesort visar sig dock Merkur kunna peta ur sig riktigt fräscha tropiska citrustoner blandat med gräs och mineral, och jag tycker mig se en röd tråd i Omnipollos tre senaste öl Potlatch, Gone och Astral Merkur med mjuk kexig malt, frisk tropik med stjärnfrukt och krispig torrhet. Mer fräsch IPA åt folket! Det är bara synd att det ska behöva krävas ett så stort spektakel för det.

Mer info om Omnipollo Astral Merkur:

Ale

Almond 22 Torbata

Varunummer: 11654, Flaska 375ml, 49kr, Alkoholhalt: 8.5%

Ölhundbetyg

6

Italienskt barley wine i engelsk stil som bryggts med rökmalt/whiekymalt. Släpptes tillfälligt på Systembolaget i Juni 2012. Numera slutsåld.

Utseende: Ölet vill visst ur flaskan snabbare än jag hinner med och det blir till att torka upp lite grann. Vackert rubinröd och klar med ett nästan två fingrar högt gulnat och aningens fräsande bubbligt skum. Riktigt snygg. Tyvärr så råkade jag av misstag pytsa i lite av bottensatsen vilket gjorde den murrig brunröd och inte alls lika aptitlig. Klantigt. Betyget får stå positivt trots min fadäs.

Doft: Lite tunn maltig doft som trots allt lyckas trycka ur sig lite drag av piptobak, askfat, läder, karamell, skogsbär och aningens hård alkohol. En axelryckning.

Smak: Söt och maltig med karamell, tobak, läder, gammal pipa, röda bär, torkad apelsin och äpple, lite honung och beskt svart te i avslut och eftersmak.

Mun: Medelstor till något större kropp med aningens frasiga bubblor och lätt följsam vätska. Känns trots det lite väl tunn och hård.

Ger inte direkt den känslan av lyx jag vill ha ut av ett barley wine. Det finns intressanta komponenter här, men samtidigt saknas det annat. Tillstängd doft, lite för tunt, lite för mycket lingon och svart te. Trots detta, ett rätt så drickbart och småtrevligt öl.

Bäst före: Januari 2016
Batch: 76

Mer info om Almond 22 Torbata:

Ale

Founders Curmudgeon Old Ale [2012]

Varunummer: -, Flaska 355ml, -kr, Alkoholhalt: 9.8%

Ölhundbetyg

7

Old Ale (Wikipedialänk) är en lite spretig ölstil som är besläktad med Barley Wine. Curmudgeon Old Ale bryggs till våren och enligt Founders hemsida har man tillsatt melass samt lagrat ölet på ekfat. Beskan ligger på 50 IBU och alkoholhalten på 9.8%.

Utseende: Klar rödaktigt bärnstensfärgad vätska med en hel del grumsiga partiklar. Skummet är nästan två fingrar högt, nikotingult och lämnar en spräcklig krans.

Doft: Sötklibbig karamell, sockervadd, läder/gammalt skärp, torkad aprikos, litchi och grapefrukt och en gnutta vanilj.

Smak: Sötklibbig karamell med torkade aprikoser, litchi, lite fikon och grapefrukt samt lite vanilj, läder och ett mjukt träigt avslut med lite lakritsrot i eftersmaken. Fina och snyggt sammansatta smaker, men kunde kanske bjudit på lite mer djup.

Mun: Medelstor till större kropp med mjuk kolsyra och oljig textur. Väldigt mjuk och lättdrucken.

Sött, lent och lättdrucket. Amerikanskt till karaktären utan att för den sakens skull vara galet beskt och fatlagringen ger ett mjukt intryck. Känns dock som att om det är något jag saknar lite just nu så är det lite humlebeska och lite mer djup i smakerna. Flaskan var ca två år gammal. Var den för gammal, eller var den för ung? Det är frågan.

Flasktappad: 04/13/12
Inköpt  hos: Kihoskh, Köpenhamn

Mer info om Founders Curmudgeon Old Ale [2012]:

Ale

Engelszell Gregorius Trappistenbier [2012]

Varunummer: -, Flaska 330ml, -kr, Alkoholhalt: 9.7%

Ölhundbetyg

6

Ett nytt Trappistbryggeri är självklart en anledning att höja på ögonbrynen. Och 2012 höjdes ögonbrynen för Stift Engelszell Trappistenbier-Brauerei, Österrikes enda Trappistkloster, som blev det åttonde i raden av ölbryggande Trappistkloster som fått stämpeln “äkta trappistbryggeri”. Gregorius var det första ölet bryggeriet lanserade och klassas enligt Ratebeer som en Abt/Quadrupel medan BeerAdvocate säger, lite mer luddigt, Belgian Strong Dark Ale. Någon annan stans läser jag även “Trippel-bock”. Hur som helst verkar det vara bryggt med maltsorterna Pilsner, Cara Munich och Rostad malt och humlat med Mühlviertler Aurora och Mühlviertler Magnum samt fått egenproducerad honung tillsatt. Primärjäst med trappistjäst och sekundärjäst med vinjäst från Alsace.

Utseende: Grumligt mörkbrun med en gnutta rött, klumpig bottensats. Knappt två fingrar högt beige och kortlivat skum som inte lämnar rester.

Doft: Kornigt mörkt bröd med toffee, farin, russin, plommon, banan, jäst, lite alkohol och krydda. Det ligger något lite syrligt/surt över doften. Ganska trevlig helhet.

Smak: Söt och maltig med bränt socker/farin, syrligt mörkt rågbröd, karamell, knäck, mandarin, röda bär, druva, russin, peppriga kryddor och värmande alkohol. Även smaken drar lite åt det syrliga och slutklämmen är mer torr och bränt kryddig än sött maltig och komplex.

Mun: Medelstor till större munkänsla med fyllig och något skarp kolsyra och len till lätt textur.

Efter alla välkända Trappistöl man druckit kan man kanske få lite höga förhoppningar och förutfattade meningar om hur det här ölet bör vara. Första gången jag drack den (smakprov SBWF) blev jag riktigt besviken och tyckte att det kändes hårt och kryddigt syrligt utan någon finare djup eller munkänsla för att göra det intressant. Idag, med gnuttan mer ålder på ölet, är jag lite mer positiv, trots att en del av kritiken kvartstår. Jag blir inte riktigt vän med den lite strävt syrliga tonen i ölet och jag undrar om det kan vara alsacejästen som känns fel i sammanhanget. Det ska hur som helst bli intressant att följa ölets (och bryggeriets) utveckling, men jag kommer inte springa benen av mig för att få tag på mer flaskor av den här på ett tag.

Bäst Före: 26-09-14

Mer info om Engelszell Gregorius Trappistenbier [2012]:

Ale

Omnipollo Gone

Varunummer: -, Flaska 330ml, -kr, Alkoholhalt: 6.5%

Ölhundbetyg

8

Jag nämner ofta att jag imponeras av Omnipollos moderna och smarta öl samt finurliga och snygga etiketter. Men en annan sak som Henok Fentie och Karl Grandin är riktigt bra på är att skapa ett mindre jippo och spänning runt deras ölsläpp. Är det inte “gratisöl” så är det exklusiva öl för “någon” New York-bar eller sammarbetsbrygder med de hetaste nya bryggerierna. Och varje gång får man känslan av att det gäller att “vara där”, få en glimt av det exklusiva. Vissa kallar det “hype” och fnyser åt det, andra tindrar med ögonen och känner sig som Askungen när hon drömmer sig bort mot balen på slottet.

Denna gång drömmer hon om denna ljusa, lätta och fräscha IPA på 6.5% bryggd delvis med vetemalt och humlad med Citra och Simcoe (bryggd hos De Prefbrouwerij i Belgien). Det hela har varit lite hemligt för att nu hastigt köras ut till diverse krogar och firas med en avslutningsfest på Tjoget i Hornstull/Stockholm. “Here today, Gone tomorrow”. Är du sugen på hype?

Läs mer hos Manker Beer eller Omnipollos Facebooksida.

Utseende: Disigt gul med ett två fingrar vitt bubbligt/poröst skum med gräddig topp som lämnar ett finspräckligt mönster efter sig. Etiketten är punkig och smart med en dollarsedel som fått ett “G” påskrivet. Roligt och coolt.

Doft: Fräscha tropiska humletoner med lite “kakig” malt i botten och gräs och barr i toppen. Grapefrukt, ananas, stjärnfrukt, mango, passionsfrukt, lite kattpiss, ogräs, halm och vetekaka. Härligt!

Smak: Tropisk citrus med aningens sötma av småkakor och lite honung, ananas, stjärnfrukt och litchi, för att sedan bli mer syrligt torr med grapefrukt, gräs, barr och citrusskal. Beskan är medelstor och mjuk och det hela avslutar rätt torrt med en rätt kort eftersmak som mest domineras av citrus och gräsig/barrig beska.

Mun: Medelstor till lättare kropp med mjuk lättsam kolsyra och len lätt textur.

En riktigt fräsch och tropisk törstsläckare med lagom beska. Som gjord för dricka bredvid grillen en varm sommareftermiddag. Den får mig att tänka på deras senaste öl Potlatch och känns nästan som en nedbantad IPA-version av den utan brett. Ännu ett klockrent öl från Omnipollo. Det lär bli fest ikväll!

Mer info om Omnipollo Gone:

Page 2 of 26«12345»...Last »