Warning: "continue" targeting switch is equivalent to "break". Did you mean to use "continue 2"? in /var/www/html/olhunden.se/wp-includes/pomo/plural-forms.php on line 210
Ölhunden - Öltips och ölrecensioner

Ölhunden – Öltips och ölrecensioner

Ölhunden är en sida som recenserar öl på ett enkelt och kortfattat sätt samt sammanställer andra ölrecensenters betyg för att få fram ett medelbetyg. Tanken är att du som är på jakt efter bra och spännande öl ska kunna få en hjälp att navigera dig i den allt snabbare växande öldjungeln. Ölhunden håller även koll på nyheter inom ölvärlden samt nyheter från Systembolaget.

home.php

Porter/stout

Amager Colocoff (Vintage 2010)

Varunummer: -, Flaska 375ml, 115:90:-kr, Alkoholhalt: 12%

Ölhundbetyg

8

Ännu en gamling som legat och tryckt i källaren länge. 8 år för att vara mer precist tror jag. Amagers Colocoff har allt som en charmig högkvalitetsöl från ett litet hantverksbryggeri kan ge. Robust 375 ml-flaska (grön dock) med grimma och naturkork som kräver korkskruv, prydlig stämpel på korken samt genuin och matnyttig info på etiketten. I och för sig kan man sakna info om vilken humle, malt eller kaffe som använts men när det köp ambien utan recept gäller en sån här öl känns humlen ganska sekundärt. Innehållet är en stor och maffig imperial stout på 12% med kaffe från Kenya och som legat 28 månader på whiskyfat från Stranahan, Denver.

Utseende: Ölet är nattsvart och oljigt och den lilla skumbildning som blir försvinner snabbt utan ett spår.

Doft: Hypnotisk med en fet mix av mogen whisky, mörk choklad, kaffepralin och lagom soja samt lite portvin.

Smak: Söt och lite bränd med mörk bitter choklad, kryddigt kaffe och värmande whisky.

Mun: Kroppen är stor, kolsyran är låg och texturen oljig.

Ett öl som svarat bra på lagringen och säkerligen hade pallat de extra två åren till bäst före-datumet 2020 som Amager satt. Kul lagringsobjekt! Tyvärr tycker jag man ser sådana här öl mer sällan nu för tiden.

Mer info om Amager Colocoff (Vintage 2010):

Ale

Russian River Pliny The Elder

Varunummer: -, Flaska 500ml, -kr, Alkoholhalt: 8%

Ölhundbetyg

10

Det finns öl och så finns det öl…
För att starta med något clichéartat. Men så är det ju självklart med sådana här hobbys att vissa objekt står ut lite mer än andra av diverse anledningar. Pliny the Elder från Russian River på amerikanska västkusten är ett sånt.

Har bara druckit något smärre smakprov av den här förut. Så när ett gäng släktingar var i San Diego och firade min faster så var det att placera sig på knäna och börja be. Lucky me så hittade dom en affär som sålde den. Men bara en flaska per person. Tänk att den fortfarande är så oerhört eftertraktad. Imponerande.

Pliny the Elder såg dagens ljus så tidigt som 2000 och har med tiden blivit ett av de mest ikoniska och eftertraktade ölen i craft beer-världen. En klassisk västkust-DIPA humlad med Amarillo, Centennial, CTZ och Simcoe och en av de första ölen att titulera sig som en Double IPA. Ölet ligger just nu på 2:a plats på Ratebeers lista över världens bästa DIPAs.

Min flaska var ca 20 dagar gammal.

Utseende: Mer eller mindre klar med en gyllene färg och ett stort tjockt gräddigt äggvitt skum.

Doft: Doften bjuder på en stor och frisk fläkt av grapefrukt och apelsinskal, humle, kex och lite mineral.

Smak: Smaken är lika humlefräsch med grapefrukt och apelsinskal fast med en något mer tropisk dimension av stjärnfrukt och en rejäl men väl integrerad köttig barr- och skalbeska som håller i länge. Lätt söt malt med småkakor/kex. Oerhört ren i smaken. Smaken börjar intensivt och beskt med lite sötma men lättar sedan som ett fluffigt moln och lämnar en ren lång beska efter sig.

Mun: Medel till stor rund kropp med mjuk kolsyra och en lätt oljig och fluffigt len textur.

Plinys historia, exklusivitet och ståndaktighet må imponera, men ölet i sig imponerar också! Många skulle nog säga att den inte är något speciellt i dagens mångfald och tycka att dess hype är överreklamerad. Smakprofilmässigt sett så är det ju väldigt klassiskt och det finns många öl i samma spektrum idag. Fast hantverket ger den en dimension som jag tycker är svår att klå. Det är så rent och prydligt att man blir tårögd. Oerhört imponerande.
Jag sväljer hypen med hull och hår och sätter mitt högsta betyg på ett öl hittills och därmed Ölhundens första 10/10.

Mer info om Russian River Pliny The Elder:

Porter/stout

HaandBryggeriet Akevitt Porter

Varunummer: 11641, Flaska 330ml, 39.90kr, Alkoholhalt: 7%

Ölhundbetyg

8

En starkare fatlagrad porter från norska HaandBryggeriet som dök upp första gången i början av 2010 och verkar ha varierat i alkoholstyrka med en topp på över 10% för att nu ha landat på mer modesta 7%. Grundölet är en kraftigare porter som, enligt importören AMKA, sedan fått ligga på relativt små inhemska akvavitfat i två månader.

Utseende: Mörkbrun/svart och utan bottensats. 2-3 fingrar högt brunt skum som lämnar vissa rester efter sig.

Doft: Lite kryddig doft med rostade toner av mörk choklad och lakrits med en spännande mix av viol och akvavit. Något känns även lite lätt rökigt. Eller rättare sagt som torv/peat.

Smak: Rostad och söt med betoning på lakrits med bakomliggande choklad, men också en lite druvigt syrlig fruktighet och kryddig alkoholton från akvavitfatet. Även här lite viol.

Mun: Medelstor kropp med lite mjukt kittlande kolsyra och oljig textur.

Till en början känns den lite väl lakritsstinn, vilket är en smak som ofta dyker upp i stouts och porters och som jag fått mer och mer svårt för. Men så växer den till ett riktigt snyggt öl med bra avvägning på fatlagringen. Akvavitfatet är tydligt men ändå lagom och ger en intressant kryddighet med bara lätt känning av alkohol i avslutet.

Mer info om HaandBryggeriet Akevitt Porter:

Porter/stout

Electric Nurse Dark Skull (Feat. Victor Brandt) Imperial Coconut Stout

Varunummer: 31055, Flaska 330ml, 39:70kr, Alkoholhalt: 10.7%

Ölhundbetyg

7

  1. Hej allihopa! Back from the dead…

…with a dark skull! Såg en för mig ny imperial stout från Electric Nurse på mitt lokala bolag och tänkte att den kunde vara kul att prova då det var oerhört länge sedan jag drack ett öl från denna bryggarduo. Och så fick jag den helgalna idén att jag skulle testa senaste uppdateringen av wordpressappen och här är vi nu…

Texten på baksidan av flaskan pratar om att en “bas/gitarrspelande ölfantast” som heter Victor samarbetat med “hårdrockaren Peter” (Electric Nurse) samt att resultatet blev denna stout som ska påminna om bandet Entombed ADs tyngd. Tänk att någon skulle välja att referera till Entombed AD istället för enbart Entombed idag! Jaja…

Det är i alla fall en imperial stout bryggd med kokos, havremalt och kokossocker utöver de mer basala ingredienserna. Styrkan ligger på 10,7%. Ölet är bryggt hos Dugges.

Utseende: Etiketten ser lite småbilligt rockig ut. Ölet är kolsvart med lite brunt i kanten och jag får slå det ganska hårt för att bygga upp ett finger högt brunt krämigt skum. Ser fint ut! Inga jobbiga klumpar i botten.

Doft: Rejäl sötma med chokladsås, nybryggt kaffe, kokos och lite bläck/tusch.

Smak: Söt och rostad med choklad, lakrits, bläck, kokos och lite mörk sylt.

Mun: Stor kropp med mjuk och oljig textur med låg kolsyra. Som en efterrätt.

Yeah! En söt och mullig efterrättsstout med låg kolsyra och markerad sötma. Positiv överraskning och tankarna går åt vissa stouts från De Molen, Omnipollo och Monks/Charles Cassino. Markerad sötma, men med en fin grundsmak och förhållandevis drickbar. Åttan är nästan där.

Mer info om Electric Nurse Dark Skull (Feat. Victor Brandt) Imperial Coconut Stout:

Porter/stout

Sierra Nevada Barrel-Aged Imperial Stout 2015

Varunummer: 11007, Flaska 750ml, 209kr, Alkoholhalt: 12,9%

Ölhundbetyg

8

Sierras imperial stout Narwhal som fått ligga på Kentucky Bourbon-fat. Väldigt limiterad och eftertraktad. Väldigt dyr. God?

Utseende: Kolsvart och oljig med ett kort kompakt brunt skum. Snyggt!

Doft: Tydlig bourbonkaraktär med whisky/bourbon, kokos och ett drag av dillchips som jag ofta tycker mig känna i vissa unga bourbonfatlagrade stouts. Sedan kommer de klassiska stoutdofterna som lakrits och mörk choklad med lite svett trä. Det är lite hett och spetsigt men välgort.

Smak: Söt och rostad med stor betoning på lakrits och bourbon. Chokladsås och soja, aningens vinösa drag av mörk frukt och med tempereringen så kommer en ton av bläck/tusch fram. Markerad beska blandar sig med bourbon/alkohol, men även om alkoholen är märkbar så känns den förhållandevis dold/integrerad.

Mun: Stor fyllig munkänsla med mjuk kolsyra och kladdig/krämig textur.

Ett mycket välgjort och lyxigt öl för stilen. Ändå kan jag inte låta bli att tycka att det blir lite för mycket lakrits för min del, och jag tror att lite ålder, säg en 3-4 år, hade kunnat balansera ut lite av alkoholen och fatlagringen och kanske släppt fram lite mer choklad. Hantverket är tydligt dock.

Mer info om Sierra Nevada Barrel-Aged Imperial Stout 2015:

Ale

Thomas Hardy’s Ale 2015

Varunummer: 11430, Flaska 330ml, 69.90kr, Alkoholhalt: 11.7%

Ölhundbetyg

8

Ett av de mest klassiska lagringsölen gör come back efter sju års frånvaro. Thomas Hardy’s Ale är ett brittiskt Barley Wine, eller Old Ale (lite beroende på vem du frågar) som bryggdes första gången så tidigt som 1968. Ölet har sedan dess haft en lite brokig historia med vissa år det varit ur produktion och även bytt producent. Idag är det dock italienska importören Interbrau som köpt rättigheterna till ölet, och fastän Interbrau försökt hålla produktionsplatsen hemlig så verkar det som att det med största sannolikhet är brittiska Meantime Brewing som nu står för bryggningen. Vilket känns troligt då den svenska importören är Wicked Wine AB som även säljer Meantimes öl.

Utseende: Klar skimrande vätska med en snygg orangeaktig bärnstensfärg. 1-2 fingrar smutsvitt/gulnat skum som lägger sig som en ring på ytan utan att lämna spår på glaset. I botten på flaskan ser det ut att vara kvar lite grums, men inga större kvantiteter.

Doft: Stor söt brödig doft med torkad frukt och alkohol. Rågbröd, lönnsirap, torkade fikon, dadlar och aprikoser, läder och starkt lim/alkohol.

Smak: Hög sötma med massa brödig malt och sirap/farin, rågbröd, apelsin, dadlar och fikon, läder och peppriga kryddor i avslutet med hettande alkohol. Lite hett och ungdomligt, men hyfsat balanserat redan.

Mun: Stor kropp, mjuk kolsyra, oljig/klibbig vätska.

Det här är vad man kan kalla en maltbomb. Intensiv brödig och söt maltighet, mycket alkohol och nästan ingen påtaglig aromhumle för tankarna till öl som Schloss Eggenberg Samichlaus Classic och De Molens Bommen & Granaten. Det första jag tänker på när jag luktar på ölet är faktiskt just österrikiska dubbelbocken Samichlaus Classic. Fast om man nu ska jämföra dessa tre öl så känns Thomas Hardy’s Ale som ett mycket mer balanserat och drickbart öl vid så här ung ålder. Och jag som inte druckit lagrade flaskor av Thomas Hardy’s förut kan bara fantisera om hur bra den kommer bli om 5-10 år. Jag hoppas verkligen att produktionen inte kommer bli avbruten igen och att vi kan förvänta oss att återse ölet på Systembolaget årligen. Och gärna i lite större kvantitet.

Mer info om Thomas Hardy’s Ale 2015:

Porter/stout

Mohawk Whiteout Stout 2012 (lagrad 4 år)

Varunummer: 11314, Flaska 500ml, 34.90kr, Alkoholhalt: 9.7%

Ölhundbetyg

8

Mohawks Whiteout Stout som bryggs för vintersäsongen varje år lanserades första gången 2012. Idag kommer den på 33cl flaska, men då var det en frikostig halvliter som gällde. Jag tog chansen att se hur den lagras och ställde en flaska i källaren. Bäst före datumet är 130913, så den har alltså nästan precis 4 år på nacken idag.

Flaskans etikett säger: “Den har bryggts med nio maltsorter, honung och rörsocker. Engelsk, tysk och amerikansk humle har använts vid bryggning och lagring. Jäst med amerikansk alejäst.
Den bryggs hos Slottskällans.

Utseende: Mörkbrun/svart och grumlig med jästklumpar i botten. Stort tjockt brunt skum.

Doft: Intensiv och rikt rostad doft med massa mörk choklad och espresso, men också pumpernickel och lite läder, grapefrukt och svarta vindruvor.

Smak: Lagom söt med en bra uppvägning av mörk bitter choklad med lite lakritsrot och en uppfriskande ton av grapefrukt och druvjuice även här. Mörk kakao och espresso i en träigt bitter och lång eftersmak.

Mun: Stor kropp med mjuk kolsyra och oljig textur.

En mycket trevlig stout som definitivt har blivit lite lyxigare på fyra år utan att för den sakens skull tappa i pigghet. Lite mjukare och med mer sammansatta smaker, men utan någon känning av alkohol eller spetsiga humletoner. En imperial stout som (idag) känns både mogen och lyxig samtidigt som modern och kaxig. 4 år gjorde den gott, men jag kan inte låta bli att undra om ett till hade gjort den snäppet bättre.

Mer info om Mohawk Whiteout Stout 2012 (lagrad 4 år):

Mörk Lager

Andechser Doppelbock Dunkel

Varunummer: 89965, Flaska 500ml, 29.90x6kr, Alkoholhalt: 7.1%

Ölhundbetyg

8

Söker man på Systembolaget efter India Pale Ale får man upp 91 träffar. Söker man på Doppelbock och Dubbelbock så får man 9 träffar sammanlagt, varav en är en spritvarant från Eggenberger. Man kan dra slutsatsen att “maltbomber” av den här stilen inte är speciellt trendigt helt enkelt.
Däremot så är finns tre av dessa på Ratebeers topp 10-lista med dubbelbockar. Den förståeliga försteplatsaren Ayinger CelebratorWeihenstephaner Korbinian på nionde plats och så Andechser Doppelbock Dunkel från det Bayerska klosterbryggeriet Andechs på en imponerande andraplats.

Dekoktionsmäskning i tre steg, Hallertauhumle (osäker källa) och en volymprocent på 7.1% borgar för en rik maltighet, och om man uppskattar ett bra maltigt öl så som jag så är kollikravet på 6 flaskor med ett styckpris på 29:90 överkomligt om man vill testa. Importören är Cask Sweden.

Utseende: Bra med tryck när kapsylen åker av. Ölet är klart och mörkt nötbrun med ett till två fingrar högt nikotingult och något fizzigt och kortlivat skum som inte lämnar så mycket rester.

Doft: Söt och rikt maltig doft med mörkt vörtbröd, lönnsirap, choklad och vaga drag av kaffe och mintig lakrits. Riktigt härlig och djup doft.

Smak: Nötig och ganska söt med lite sirapslik karamell, bröd, choklad, lakrits och läder med ett lite pepprigt/kryddigt avslut.

Mun: Medelstor till större kropp med mjuk och lite försiktig kolsyra och oljig textur.

Totalt: Ett mycket bra öl. Ändå blir jag lite besviken med tanke på förväntningarna. Riktigt fin doft, men smaken känns lite söt och jag får inte riktigt samma känsla av djup. Kan det vara en färskhetsfråga? Bra, men jag väljer nog Ayinger Celebrator framför den här i slutändan. Kan möjligtvis vara värd att lagra ett par år?

Bäst före-datum: 21-07-16.

Mer info om Andechser Doppelbock Dunkel:

Ale

All In Brewing SOMA

Varunummer: 30757, Flaska 330ml, 33.90kr, Alkoholhalt: 4.7%

Ölhundbetyg

8

SOMA har för mig många positiva kopplingar. Bland annat två bra låtar av både Smashing Pumpkins och The Strokes, men i det här fallet är det nog den dystopiska sci-fi-romanen Du Sköna Nya Värld av Aldous Huxley som klingar starkast. I denna mörka sterila och statligt överkontrollerade framtid där människor hjärntvättas med propaganda och människor föds enbart via provrör så tar folk en drog vid namn SOMA för att kontrollera sitt känsloliv. Eller “ta semester” som det heter i boken. Ska jag även kunna räkna denna session IPA från All In Brewing till listan över positiva SOMA-referenser?

Det är alltså en Session IPA bryggd med tre olika sorters kornmalt samt havreflingor och vete och humle av sorterna columbus, citra och mosaic.

Utseende: Grumlig med en honungsgyllene orange färg och ett två fingrar smutsvitt bubbligt skum som inte lämnar så mycket rester.

Doft: Fräscht humlig doft med diverse citrusfrukter som grapefrukt, lime och mandarin mer tropiska drag av stjärnfrukt och passionsfrukt. Lättsam marmeladig sötma och beska av grapefruktskal. Fräscht!

Smak: liknande friska syrliga citrusmix med passionsfrukt. Rätt så torr med en markerad men snygg moorish citrusskalbeska. Malten är i bakgrunden med endast lite drag av vetekex.

Mun: Mjuk medelstor munkänsla med mjuk kolsyra. Lätt oljig.

Riktigt fräsch och snygg humlekoncentrerad öl som jag gärna tar semester med! Det är en ljuv mix av citrusfrukter med lättsam backning av fluffig vete- och havremalt i ryggen. Beskan är precis lagom. Ett öl man mer än gärna tar en till av på en gång, och det tycker jag ofta är ett mycket bra betyg. All In imponerar.

Mer info om All In Brewing SOMA:

Ale

Celt Experience Celt La Téne

Varunummer: Dagligvaruhandeln, Flaska 500ml, -kr, Alkoholhalt: 3.5%

Ölhundbetyg

5

Craftbeertrenden fortsätter att påverka utbudet av “folköl” i dagligvaruhandeln, och senast på ett ICA på Folkungagatan hittade jag den här från The Celt Experience. En del känner kanske igen dom från deras andra “trefemma” Iron Age som också funnits i dagligvaruhandeln ett tag. Flaskan kallar ölet för en “dry-hopped pale bitter”, men det goda folket på Ratebeer vågar sig på att lägga det i facket “Golden Ale/Blond Ale”.

Utseende: Grumlig med en brunaktigt orange färg och en rätt så avtändande bottensats som grumlar runt. Jag borde nog hällt upp den lite mer varsamt. Skummet är smutsvitt och medelstort.

Doft: Aggressivt humlig doft med juicig citrus, persika, mango, kakor, blomsav, mint och svartvinbärsblad. Doften biter sig fast och jag känner den starkt även fast jag ställer ifrån mig glaset.

Smak: Smaken ger vad doften lovar, och toppar det. Tropisk citrus, aprikos och lite småkaka simmar runt i en bläckig beska med drag av mint och malört.

Mun: Medelstor till lättare kropp med mjuk kolsyra och aningens oljig textur.

En rejäl humlesoppa som påminner om hur humlegalna öl kunde vara för en fem-sex år sedan. Den får mig faktiskt lite att tänka på första gångerna jag drack BrewDogs Nanny State. 43 IBU? Känns mer än så. Det blev i slutändan lite för mycket för mig den här gången, men jag känner ändå att det finns något här som jag inte helt vill slå ifrån mig. Den kan nog få sig ännu ett försök och med en mer varsam upphällning en dag, men som det känns nu så är den något för rivig för att tilltala någon mer än den allra stryktåligaste humleknarkaren.

Fler som provat:
Fajan och Jöns

Mer info om Celt Experience Celt La Téne:

Page 1 of 4312345»...Last »